Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde Läsningen. Berättelser från Finlands katolska tid - 124. Kalmarunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinna folkets tillgivenhet. Österbottnmgarna fingo
handelsfrihet, ett nytt slott vid Kumo älv nedrevs, när
bönderna klagade över tunga dagsverken. Då levde en
mycket rik och stormodig herre vid namn Bo Jonsson Grip.
Denna herre hade en stor del av Sverges och Finlands
slott i pant för lån, som han givit konung Magnus. När
Bo Jonsson dog, ville konung Albrekt taga tillbaka slot-
ten och dessutom andra gods, som adeln och prästerna
tillägnat sig. Däröver blevo dessa så förtörnade, att de
inkallade drottning Margareta från Danmark. Hennes
fältherre slog och tillfångatog konung Albrekt år 1389.
Margareta var konung Håkans änka. Om konung
Håkans frieri till henne diktades den bekanta barnvisan:
»Rida ranka». Hon hade ärvt Danmarks krona efter sin
fader och blivit drottning i Norge efter sin gemål. Nu
blev hon även drottning i Sverge. Då sammankallade
hon biskopar och höga herrar från alla sina tre riken i
svenska staden Kalmar, och där kröntes år 1397 hennes
släkting Erik av Pommern, i Sverige kallad . Erik XIII,
till konung över Danmark, Norge och Sverge. Från den
tiden ansågo sig Danmarks konungar hava rätt till
Norges och Sverges kronor; och den förening mellan de tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
