Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde Läsningen. Berättelser från Finlands katolska tid - 131. Om Kristian Tyrann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två biskopar, inånga herrar och borgare blevo inför
konungens ögon halshuggna på Stockholms stortorg. Detta
grymma löftesbrott kallades Stockholms blodbad, och från
den dagen kallades konungen Kristian tyrann.
Därefter upprestes galgar mångenstädes i Sverge,
och bödeln fick mycket arbete. Konungen sände till
Finland Hemming Gad, Sverges största statsman, som
i många år tjänat sitt land, men i sitt go:de år tjänade
kung Kristian. Hemming Gad berättade här, att Kristian
var en god och ärlig konung. Finnarna trodde honom
och gåvo sig godvilligt under det danska väldet. Men
konungen sände bud till sina hövdingar att fortsätta
blodsdomarna även i Finland. Många tappra finska män blevo
halshuggna och vid Raseborg föll även Hemming Gads
vita huvud för bödelsyxan. Nu trodde sig konung
Kristian vara säker i alla sina riken, ty på samma sätt hade
han utrotat allt motstånd i Norge.
Men Guds rättvisa dom kom över den grymma
konungen och störtade honom från höjden av hans makt.
Först reste sig Sverges bönder, sedan även Finlands adel
och bönder emot den falska kung Kristian, som fläckat
sina händer med så mycket oskyldigt blod.
Då var här en finsk adelsman, som hette Nils Grabbe
till Grabbacka. Han ställde sig i spetsen för en liten skara
oförvägna män och begynte på egen hand föra krig mot
danskarna. Nils Grabbe stod i hemligt samförstånd med
folket, seglade längs kusterna och visste allt, vad danskarna
företogo sig. Han smög sig i land om nätterna, överföll
danskarna, medan de sovo i länsmansgårdarna,
tillbommade dörrarna och innebrände sina fiender. Han var
allestädes och ingenstädes. Rätt som danskarna sökte
honom vid Borgå, fingo de veta, att han varit vid Kumo.
Strax därefter var han vid Reval. Danskarna voro aldrig
säkra för honom, och slutligen injagade Grabbe en sådan
skräck, att ingen fiende vågade visa sig i landet utan
större krigsstyrka. Men även när danskarna kommo
manstarka, vågade ingen av dem sova om nätterna; så
rädda voro de alla för Nils Grabbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
