- Project Runeberg -  Boken om vårt land. Läsebok för de lägsta läroverken i Finland.Andra kursen /
323

(1937) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Läsningen. Berättelser från Finlands krigiska tid - 162. Stefan Lövings äventyr - 163. Stora ofredens tider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Guds stora underbara nåd och välgärningar, såsom
den lyckan han mig givit, vill jag till min sista andedräkt
ej förgäta, utan med glatt hjärta säga: »Gud vare
högeligen prisad och ärad». Ty bönen är min starkhet, min
värja och mitt vapen, som mig beskärmar i nödens tid.
Gud styrke min tro till min yttersta ände. Amen.»

Stefan Iyöving dog år 1777 i Borgå socken, 88 år
gammal.

163. Stora ofredens tider.

Furst Galitzin blev högste befälhavare i det erövrade
Finland. Han var en människoälskande man, som
bestraffade sina soldaters övervåld och sökte införa ordning i
landet. Detta var icke lätt, när så många präster, domare
och andra tjänstemän flytt över till Sverge. Men i södra
och mellersta Finland blev ett slags styrelse införd; folket
måste svära trohetsed åt den ryske tsaren och betala sin
skatt åt den ryska kronan. Till det avlägsna
Österbotten räckte icke den milda furstens arm; där fortfor kriget i
hela sin grymhet.

På hösten 1714 landsatte den ryska flottan sina trupper
norr om Nykarleby. Då blev en flykt och en folkvandring
utan like. Kyrkklockorna hade förut nedgrävts eller
sänkts i älvar och sjöar. Den, som nu hade häst och kärra,
lade på kärran sina barn och vad han i hast hann medföra
för att fly norrut. Vägarna voro uppfyllda av
flyktingarnas ändlösa rader. Gick ett hjul sönder, vår ej tid att
bota skadan; allt måste lämnas i sticket. Ett rop bland de
efterföljande kunde förskräcka hundrade framföråkande,
så att de kastade ifrån sig mat och kläder, lämnade allt
och sprungo till skogen. På havet syntes en sådan
myckenhet flyende båtar, att flyktingarna på stranden trodde
dem vara ryska flottan och åter kastade allt ifrån sig.
Några båtar togos även av ryska flottan på sjön; andra
båtar kommo till svenska staden Umeå, men fienden följde
efter och brände dem jämte staden. Åter andra flydde till
Karlön utanför Uleåborg, meji dit kommo kosacker om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tzbokland/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free