Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 181. Kejsar Alexander I och Borgå lantdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta fria land behålla dess svenska lag, dess särskilda
statsförfattning och dess egna förvaltning vid sidan av
kejsardömet, med vilket det i övrigt skulle vara
oupplösligt förenat. Så ringa, fattigt och maktlöst Finland än var
i jämförelse med det stora, rika och mäktiga
Ryssland, hade det dock
en äldre bildning och
en längre delaktighet
i det nya Europas
framsteg. Kriget 1808
hade övertygat kejsaren
om det finska folkets
tapperhet och trohet
emot dess lagliga
överhet. Han ansåg med
rätta, att ett sådant
folk borde bliva en lika
pålitlig gränsvakt för
ryska riket som förr
för det svenska, allenast
det funne sig lyckligt
uti sin nya ställning.
Därför blev han en mild
segrare och ville hellre
vinna ett fritt och
lyckligt folks ärliga
tillgivenhet än ett kuvat folks Kejsar Alexander I,
falska underdånighet.
Redan i slutet av 1808 kallades ombud för de fyra
stånden i Finland till Petersburg för att hos kejsaren
föreslå de åtgärder, som nu voro närmast behövliga. Och när
denna »deputation» (beskickning) på ett varsamt, men
fosterländskt sätt fullgjort sitt uppdrag, kallades
Finlands ständer att den 10 mars 1809 sammanträda till en
lantdag i Borgd. Där samlades då enligt förra
riksdagsordningen 60 adelsmän, 8 präster, 19 borgare och 30
bönder, för vilka fyra stånd kejsaren utsåg talmän, såsom
konungen förr hade gjort. Den 27 mars anlände
kejsaren själv till Borgå och lät då kungöra följande försäkran,
vilken hans efterträdare sedan förnyat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
