Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 185. Den vetenskapliga forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som skriftställare och som en ny tids förespråkare. Många
omfattade hans åsikter om vårt lands och vårt folks
framtid. Hans förnämsta lärjunge i fråga om finska språkets
ställning blev G. Z. Forsman, adlad Yrjö-Koskinen, som
skrev om klubbekriget och år 1872 utgav en lärobok i
Finlands historia, vilken väckte mycken uppmärksamhet.
Man forskade i arkiven, och nytt material lämnade nya
upplysningar om förgångna tider. År 1889 utgav M. G.
Schybergson Finlands historia i en utförlig framställning.
/. R. Danielson har skrivit förträffliga arbeten om
Finlands förening med ryska riket och om finska kriget 1808.
/. R. Aspelin har verkat som fornforskare. Th. Rein har
skildrat /. V. Snellmans liv och tidevarv. C. G.
Estlander, E. Aspelin-Haapkylä och W. Söderhjelm hava
bearbetat konst- och litteraturhistorien. /. J. W. Lagus har
belyst vår kultur- och lärdomshistoria. C. v. Bonsdorff
har skrivit Åbo stads historia samt /. W. Ruuth
Björneborgs och Viborgs.
Det länge försummade finska språket hade efter
Porthans tid studerats av flere forskare. Fullt värdiga
efterträdare fick Porthan i M. A. Castrén och E. Lönnrot.
Efter dem hava andra forskare med kärleksfull omsorg
studerat det finska språket och dess förhållande till
syskonspråken. Bland dem må nämnas A. E. Ahlqvist, som
skrivit om ostjakernas och vogulernas språk, om lånord i det
finska språket, om finska språkets byggnad m. m., /.
Krohn, känd genom sina forskningar om Kalevalas
uppkomst, A. Genetz och E. N. Setälä, vilka sistnämnda
skrivit icke endast lärda arbeten, utan även läroböcker, som
allmänt läsas i skolorna. Språkforskaren i våra dagar är
icke en bekväm herre, som studerar i sin kammare; han
antecknar nu ord och uttryck, såsom de ljuda på folkets
läppar. Sedan bearbetar han det samlade materialet.
Även vår svenska allmoges språk har på detta sätt blivit
undersökt och lämnat viktiga bidrag till svenska språkets
historia. Den främste målsmannen för svensk
språkforskning i vårt land var A. O. Freudenthal.
Såsom forskare i främmande språk har G. A. Wallin
skapat sig ett berömt namn. Medan Castrén vandrade i
Sibirien, företog Wallin långa och farliga resor i Egypten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
