Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 187. Kejsar Alexander II och Helsingfors landtdag 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187. Kejsar Alexander II och Helsingfors
lantdag 1863.
På tyska rikets tron uppsteg nu den äldsta av kejsar
Nikolajs fyra söner, Alexander II.
Såsom alla Guds utvalda redskap hade även denna
kejsare i början av sin regering att kämpa mot stora faror,
bekymmer och prövningar. Det blodiga kriget härjade
Svarta havets och Östersjöns kuster. Segrar mot
turkarna omväxlade med motgångar mot övriga fiender.
Den starka ryska fästningen Sevastopol på Krim blev
tagen med storm efter det tappraste försvar. Därmed
var ock sjömakternas krigiska ära tillfredsställd; freden
slöts den 30 mars 1856. Hela det stora kriget hade ingen
annan varaktig följd än att blotta det turkiska rikets
förfall. Ryssland inskränkte för en kort tid sin sjömakt på
Svarta havet och lovade att icke framdeles bygga någon
fästning på Åland.
Men för Rysslands inre välfärd blev detta krig av en
stor betydelse. I farans stund trädde många, förut okända
brister i dagen. Där var icke allt styrka, som såg så ut,
ty även den största krigarstat behöver stödja sig på
folkets fredliga utveckling. Kejsar Alexander fann, att hans
rikes väldiga krafter hittills varit mera riktade på yttre
makt än på sådana framsteg, som befordra folkens sanna
lycka, och han beslöt att omskapa Ryssland. Detta var
ett långvarigt, farligt och mödosamt verk, som fordrade
klar blick, manligt mod och sällsynt ihärdighet. Men
kejsar Alexander hade ärvt något av sin faders kraft i
förening med sin farbroders, Alexander I:s, mildhet och
stora blick in i framtiden. I fredens återvändande lugn
begynte han dessa mänskliga storverk, som öppnat för
Ryssland ett nytt och ljusare tidevarv. Han befriade 22
miljoner livegna mot en billig gottgörelse åt deras förra
herrar. Han förbättrade domstolarna, ordnade
läroverken och lät med ofantliga kostnader minska avstånden i
det vidsträckta riket genom måfiga hundra mils
järnvägar. Medan han underlättade förbindelsen med det västra
Europa och där sökte trygga en allmän fred, använde han
rikets krigsmakt till att kuva de vilda rövarfolken i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
