Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 188. Om vårt lands lagar, omarb. av M. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grunderna för landets styrelse. Våra grundlagar voro
Regeringsformen av år 1772, Förenings- och Säkerhetsakten
av år 1789. Nu gälla som de viktigaste
Lantdagsordnin-gen av år 1906 och Regeringsformen av år 1919.
Vad innehålla dessa grundlagar? De innehålla vår
konstitution, vår fria styrelseform, grundreglerna för vår
plikt, vår rätt, vår trohet, vår frihet. Vad är en
konstitution? Det är en sådan styrelseform, där styrelsen ‘och
folket vardera åtagit sig vissa plikter och vardera
förbehållit sig vissa rättigheter gentemot varandra. Makten
att stifta lagar tillkommer lantdagen eller som den nu
kallas riksdagen.
Lantdagsordningen bestämmer närmare det sätt, på
vilket det finska folket genom dess representanter vid
lantdag uppträder såsom den andra statsmakten.
Enligt lantdagsordningen av den 15 april 1869 valdes
lantdagsmännen av de fyra stånden, men genom den nya
lantdaesordning, som den 20 juli igo6 utfärdades, infördes
stora förändringar däri.
Riksdagen består enligt denna lag av 200
riksdagsmän, som sammanträda i en kammare. Berättigad att
välja och väljas vid riksdags mannaval är envar finsk
medborgare, såväl man som kvinna, som fyllt tjugufyra år.
Riksdagsmannaval ske vart tredje år, den 1 och 2 juli,
och de valda representanterna innehava sina uppdrag
för tre år framåt. Om riksdagen upplöses under
treårsperioden förrättas nya val på tid som härvid föreskrives.
Representanterna sammanträda i Helsingfors den 1
februari varje år, och riksdagen varar tre månader.
Efter riksdagsupplösning och verkställda nya val kan
riksdagen sammanträda även på annan tid av året.
Vid val av riksdagsrepresentanter användes s. k.
»proportionell» valmetod, varigenom även de folkgrupper, som
äro av annan åsikt än valkretsens flertal, kunna erhålla
ett rättvist antal representanter i riksdagen.
Riksdagen tillsätter »utskott», vilka granska
riksdags-ärendena och om dem avgiva betänkanden, innan de
slutligen avgöras av riksdagen.
Riksdagens beslut ske genom omröstning, och de flesta
rösterna gälla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
