Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 190. Finland blir en självständig republik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nallagen, som införde allmän och lika rösträtt även å det
kommunala området.
Sommaren och hösten 1917 kännetecknades av en
allmän oro i sinnena. Härtill bidrog även den livsmedelsbrist,
som alltmera gjorde sig gällande såsom en följd av
världskriget. Plundringar av livsmedelsförråd förekommo. En
mängd strejker igångsattes. Men det skulle gå ännu längre.
I förbund med självsvåldiga och förvildade ryska soldater
företogo sig besinningslösa medborgare av vårt eget land
våldsdåd, och till och med politiska mord begingos.
Efter en kort storstrejk i november utträdde
socialisterna ur regeringen, och till senatens ordförande utsågs
den rättslärde redbare fosterlandsvännen P. E.
Svinhufvud, som återkommit från en långvarig förvisning till
Sibirien. Den 4 december 1917 föredrog senator
Svinhufvud i lantdagen en deklaration, vari Finland förkunnades
vara en oavhängig stat, alltså fullständigt skild från
föreningen med Ryssland. Vid plenum den 6 december
godkände lantdagen deklarationen och denna dag fira vi sedan
dess såsom vår självständighetsdag. Den 31 december
tillkännagav folkkommissariernas råd i Petersburg, att även
Rysslands regering erkände Finlands oberoende.
Nu syntes målet vara nått för de djärvaste drömmar:
Finland var ett fritt, självständigt land. Men den ljusa
bilden fördunklades av mörka orosmoln. En avsevärd del
av Finlands medborgare nöjde sig ej med den ernådda
självständigheten, utan drömde om en social revolution,
som skulle överföra all makt å den kroppsarbetande
befolkningen. Denna omvälvning skulle ernås med stöd av
ryska soldater, som ännu kvardröjde i landet, och som
voro genomträngda av dessa revolutionära idéer.
Sålunda utvecklade sig händelserna därhän, att vår
frihet och självständighet icke skulle ernås utan strid, och
ännu mer, att denna strid skulle bliva ett inbördeskrig.
Under intrycket av våldsdåden sommaren och hösten
1917 hade bland medborgare, som höllo på lag och
ordning och icke godkände revolutionsplanerna, bildats s. k.
skyddskårer, vilka om ock i ringa utsträckning lyckades
förse sig med vapen. Samtidigt beväpnade sig de revolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
