Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 5 April - John Ericsson. Den store uppfinnaren. För Udv. Av fil. mag. Ester Nilsson. I - Från korset. Av O. Funcke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
UNGD OMS VÄNNEN
det såg ganska betänkligt ut för den
Ericssonska familjen.
Men redan år 1810. ljusnade det åter.
Olof Ericsson antogs som ledare för
sprängningsarbetena vid Västgöta-linjen
av Göta Kanal, vilken då var under
byggnad. Nu började en ny tid för de
båda gossarna. I umgänget med
ingenjörerna, vilkas synnerliga gunstlingar de
snart blevo, tack vare sitt friska och
hurtiga väsen, fingo de
lära och se mycket.
Modern hade
hittills skött deras
undervisning, men efter
ankomsten till
Torsvik i Östergötland
anställdes först en
lärarinna och
sedermera en informator.
Till ritlärare fingo
de en vid kanalen anställd tecknare,
som var synnerligen skicklig. Dessutom
fingo de tillträde till kanalbolagets
ritkontor, och här uppövade John sin
teckningsfärdighet så, att han redan vid
åtta års ålder utförde sin första
ritning efter skala. Fadern sparade ingen
möda, då det gällde att ge sina barn
den bästa utbildning. Bland annat
förmådde han löjtnant Brandenburg, den
tidens skickligaste maskinritare i vårt
land, att undervisa sönerna i
maskinritning. Men fick John Ericsson ypperliga
tillfällen att lära, så använde han dem
också utomordentligt väl. Med en rent
otrolig arbetskraft och enastående
ihärdighet kastade han sig över arbetet.
Vid elva års ålder blev han elev i den
på initiativ av ledaren för kanalföretaget,
greve Bogislaus von Platen, inrättade
skolan för utbildandet av skickliga
kanalingenjörer. Fjorton år gammal utnämndes
han till förste nivellör vid Rotekils station,
där han ledde utstakningsarbetet för
sexhundra man. Det berättas, att han var
så liten till växten, att han måste stiga
upp på en pall för att se genom
nivel-leringsinstrumentet.
Vägen till en
lysande framtid tycktes
nu ligga jämn och
utstakad för honom.
Då slår han hastigt
om och väljer en ny
levnadsbana. Han
beslutar sig för att
bli officer. Detta
skedde år 1820 och
väckte naturligtvis den allra största
förvåning. Hans beskyddare, greve von
Platen, ogillade planen på det högsta,
men John Ericsson stod fast vid sitt
beslut. Han älskade frihet, och att för
varje steg ledas av vänner och gynnare
blev för honom småningom en olidlig
boja. t
Dessutom tilltalade honom det
härdande friluftsliv, officerarna levde, och
våren 1821 finna vi honom alltså som
fänrik vid Jämtlands fältjägarkår. Av
konung Carl Johan utnämndes han snart till
löjtnant som belöning för några skickligt
ritade fältkartor, och så fick han i
uppdrag att rita kartor till ett verk över
konungens fälttåg.
Från korset.
Från korset framväller allt, som du har
behov av. Från korset uttränger kraft att
lida och kraft att dö. Men icke blott det.
Från korset utströmmar även kraft att leva.
att älska, att verka, kraft till ett kärleksliv.
Ur den korsfäste Kristi hjärta hava sedan
mer än 1800 år tillbaka alla stora tankar av
barmhärtighet för en sjunken värld växt fram,
ur hans hjärta har även framflutit kraft att
förvandla dessa stora tankar i gärningar.
Det bliver därvid. Ett är nödvändigt: att
med Maria sitta stilla vid Jesu fötter; att
med Johannes ligga vid hans bröst; att med
Paulus om än med bäfvande läppar kunna
säga: "Jag lever, dock icke mer jag, utan
Kristus lever i mig." Ack, om det blott hos alla
bleve allvar med det första, att låta "egenlivet"
fara, så skulle vi snart tydligt kunna spåra
det andra; "Kristus lever i mig, och Kristus
verkar i och genom mig." O. Funcke.
Långban shyttan, John Ericssons födelsegård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
