Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 20 April - John Ericsson. Den store uppfinnaren. För Udv. Av fil. mag. Ester Nilsson. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
UNGD OMS fi NN EN
denna John Ericssons uppfinning över
hela världen.
Även vid uppfinningen av lokomotivet
är John Ericssons namn knutet, fastän
äran av uppfinningen tillkommer George
Stephenson, en f. d. gruvarbetare. Han
hade lyckats förmå de konservativa
engels-männnen att bygga Englands första
egentliga järnväg, Manchester-Liverpool-banan,
varefter man länge hade tvistat om
lämpligheten av fasta eller rörliga maskiner
för tågens framdragande. Stephenson
talade för lokomotivet eller den rörliga
maskinen. Omsider beslöts, att saken
skulle avgöras genom prov. Ett pris av
500 pund sterling utlovades till den, som
efter fem månader kunde uppvisa det
ändamålsenligaste lokomotivet. En
kapplöpning mellan de tävlande skulle fälla
utslaget.
John Ericsson fick ej reda på saken
förrän sju veckor, innan tävlingen skulle
äga rum, men beslöt i alla fall att deltaga
i densamma. Genom att arbeta natt och
dag lyckades han också få sitt
lokomotiv Novelty, som han kallade det,
färdigt. Detta utmärkte sig för smidiga och
eleganta former och väckte genast de
tallösa åskådarnas bifall: Stephensons
lokomotiv däremot var tungt och
klumpigt. Tävlingen börjar, Novelty skjuter
snabbt som en pil förbi sina medtävlare.
Segern tycks vara given, då plötsligt ett
rör springer, och John Ericsson ser sig
nödsakad att dra sig ur spelet.
Stephensons Rochet står ensam kvar av de
tävlande. Genom pressen spred sig hastigt
ryktet om Novelty, vilket kraftigt bidrog
till, att lokomotiv av denna typ blevo
de förhärskande.
John Ericssons viktigaste uppfinning
är otvivelaktigt uppfinningen av propellern
eller vattenskruven. Den innebar
ingenting mer och ingenting mindre än en
fullständig revolution på det sjötekniska
området. Hittills hade båtarna framdrives
med skovelhjul eller varit försedda med
segel. Krigsfartyg, på vilka skovelhjulen
lätt kunde skadas genom storm eller
fiendens kulor, förflyttade sig som i
gamla tider genom segel. Skovelhjulen
voro i allmänhet obekväma och hindrade
farten i vattnet. John Ericssons sinnrika
uppfinning bestod i en vattenskruv, som
placerades i fartygets akter under
vattenytan. Den tog jämförelsevis liten plats
och hindrade på intet vis fartygets
manövrering. Men även nu skulle dumheten
och likgiltigheten lägga hinder i vägen
för John Ericssons arbete. Trött på
motgångarna i England reste han 1839
över till Amerika, de oanade
möjligheternas land, och bosatte sig i New
York. Men hur det nu var, stötte han
även här i början på motstånd. Han
var dock fast besluten att segra, kosta
vad det kosta ville, och snart finna vi,
att hans uppfinning vunnit insteg i den
amerikanska handelsflottan. Under åren
1839—1843 hade hans propeller införts
på icke mindre än 42 handelsfartyg. År
1843 byggdes världens första örlogsfartyg
efter den Ericssonska typen och fick
namnet Princeton. Därmed var den fulla
segern vunnen.
I nordamerikanska frihetskriget har
John Ericsson jämte general Grant fått
äran av att ha räddat unionen och
befriat 4,000,000 slavar. Genom det av
honom konstruerade krigsfartyget Monitor,
ett lätt kustfartyg, besegrades nämligen
sydstaternas mest fruktade slagskepp
Merri-mac, och därför är också den strid, som
utkämpades den 8 och 9 mars 1862 å
Hamptons redd ett oförgätligt minne i
Amerikas historia.
Vi ha här endast omnämnt några av
John Ericssons uppfinningar. Ända till
sin död var han ivrigt verksam, och alltid
var det hans mål att förbättra
mänsklighetens villkor. Han kan med rätta sägas ha
varit en arbetets hjälte, och det liv han
förde var ett slags fältliv. År 1836 gifte
han sig med en engelska, Amalia
Byam-man. Hon följde honom till Amerika,
men återvände efter några år till
England, då hon icke kunde lära sig trivas i
det nya hemlandet.
John Ericssons levnadssätt var
spartanskt enkelt. Under de sista trettio åren
drack han endast vatten. Han yttrade
en gång, att han ej med en enda dollar
ville bidraga till en så sedefördärvande
hantering som försäljning av starka drycker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
