Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 5 Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
»Nu kommer som sagt den förlorade
sonen hem. Skall han räddas eller gå
under? Vad tror ni? Att frestelser ej
skola saknas även under dessa blygsamma
förhållanden, det har jag klart för mig,
men — skall jag stå eller falla, då de
storma an, det är frågan.» — »I Jesus skall
ni bli segervinnare över allt, utan honom
går ni under. Varför vill ni ej taga emot
hjälp och frälsning»? — »Jag vill, men
jag kan inte.» — »I viljen icke komma
till mig, att I måtten få liv». — Han slöt
ögonen, lutade sig med korslagda armar
mot väggen och teg en lång stund med
ett mörkt, grubblande uttryck i ansiktet.
Så såg han upp och frågade med ett
vemodigt leende: »Hur kommer det till,
att jag så här vänt ut och in på mig,
biktat hela mitt långa syndaregister för
en främmande kvinna, som några
timmar korsar min väg för att åter försvinna,
troligen för alltid?» — »Gud, som sände
mig i eder väg, vet vartill det tjänar.»
»Allting skall tjäna. Gud styr det så»,
citerade han halvhögt liksom för sig
själv. Så rätade han upp sig och såg
Birgit allvarligt i ögonen: »Fröken, jag
tror ni förstår mig. Gud är beroende av
vår vilja för att kunna frälsa oss; för att
få oss att lyda hans vilja i allt, måste
vår vilja läggas under hans. Nu synes
det mig, som det hos en hel del
förefinnes en viss svaghet i viljan. Man vill
göra det rätta, man vill bli en levande
kristen, men — när det kommer till
avgörandet, då — ja, ni förstår, hur jag
menar?» — Birgit nickade. »Det kom-
mer stunder ibland, då jag känner, som om
skuggan av något fruktansvärt hemskt
svävade över mig, jag har en
förnimmelse av ett rysligt mörkt djup, som jag
måste ned i, innan Gud kan upplyfta och
frälsa mig.»
— »Det kan icke vara Guds önskan
att låta er begå någon brottslig
handling, kasta er in i någon stor nöd, ty
det är väl något dylikt ni åsyftar, för att
få frälsa er.» — »Gud önskade väl ej Jona
i den ’stora fiskens’ buk, eller rövaren på
korset, eller Petrus i förnekelsen, men
ändå kommo de dit, innan Gud kunde
få sin väg med dem. Så synes det mig
ibland, som om Gud vore tvungen att
låta detta outsägligt hemska, som jag
anar, gå över mig, innan mina käras
böner kunna besvaras. O, fröken, om
ni visste, hur det kännes! Det är,
som såge jag ett spöke,, ett varsel om
något så ohyggligt, att jag ej kan giva
det namn.» Han hade blivit blek, under
det han talade, och när han med en
åtbörd av förtvivlan lutade sig tillbaka och
strök sig över pannan som för att jaga
bort en hemsk syn, ryckte Birgit
förskräckt till. Hon såg en röd rand runt
hans vita hals, och ett gammalt skrock
flög för henne. Hon visste, att hon i
vissa fall var ’framsynt’, och man påstod,
att den som var det kunde se en röd
rand runt halsen på den, som en dag
skulle lägga sitt huvud under bödelsyxan.
Nej, vad nu, Birgit, lugna klarsynta Birgit,
låter du skrock och dystra stämningar
springa bort med ditt sunda förstånd. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
