Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 20 Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
UNGD OMS VÄNNEN
Gustaf Adolfs torg, Göteborg.
hamnen, kunde man se Ostindiefararnas
master och rår teckna sig mot
aftonrod-naden och genom doften av tjära och
hampa förnimma fläkten av Nordsjöns
saltmängda vidder. Sådant var Göteborg
och sådant är det, vår stad, som den står
för sina barns minne och föreställning.»
Våra dagars Göteborg har nog inte
utnyttjat alla de skönhetsmöjligheter, som det
ursprungligen ägde och varom doc.
Romdahl bär ovan talar, men staden är väl
och regelbundet byggd och »Föreningen
för Göteborgs förskönande» söker på
olika sätt höja dess utseende. En rad
eldsvådor jämte senare tiders bristande
pietet för gamla minnen ha gjort, att
endast ett fåtal minnesmärken kvarstå från
Göteborgs allra äldsta period. Bland
dessa märkas Kronhuset samt de tvenne
skansarna Kronan och Lejonet.
Beträffande Göteborg som handelsstad
har det dock så väl dragit nytta av alla
de fördelar, dess ypperliga läge vid
Göta Älvs mynning erbjudit, att det
redan länge varit landets förnämsta
sjöhandelsstad. Folkmängden utgjorde vid sista
årsskiftet 196,000 invånare.
Göteborg har haft trenne föregångare,
vilka visserligen ej legat på den plats,
där det nu ligger, men| i dess omedelbara
närhet. Under medeltiden hör man talas
om en stad benämnd Gamla Lödöse och
belägen strax nedom Lilla Edets fall.
Den tycks ha varit en folkrik handelsstad,
som ägt bestånd till inemot slutet av
1400-talet. Sedermera grundade Sten
Sture d. ä. en ny stad, Ny Lödöse, vid
Säveåns utlopp i Göta Älv. Här utveck-
lades inom kort en livlig köpenskap.
Men staden var illa befäst och skövlades
gång efter annan under de danska
krigen men reste sig snart efter varje
nederlag. Först i och med Gustaf Adolfs
anläggande av det nuvarande Göteborg,
förlorade det sin egentliga betydelse. År
1603 anlade Karl IX ett stadssamhälle på
Hisingen och kallade det Göteborg. Detta
blev emellertid tämligen betydelselöst och
förstördes 1611 av danskarna. I juni
1621 utfärdade Gustaf Adolf privilegierna
till den stad, som nu bär samma nam«.
Staden anlades efter holländskt mönster
med kanaler utefter gatorna för att
underlätta skeppsfarten, och aüt gjordes för
en hastig uppblomstring. Framstående
köpmän, förnämligast holländare,
inbjö-dos att slå sig ned i densamma, och
vidsträckta affärsförbindelser inleddes med
utlandet. För att skydda invånarna mot
yttre fiender kringgärdades stadsområdet
med ett bälte av befästningar, bestående
av vallar och bastioner. Av dessa återstå
endast Vallgraven, vilken i en
sicksackfor-mig linjeföljer utefter stadens affärscentrum.
Av kanalerna finnas ännu Stora
Hamnkanalen och en del av Östra.
Många skiftande öden har Göteborg
genomgått, innan det blev en av Nordens
förnämsta handelsstäder. Trenne faktorer
ha väsentligt bidragit till dess välmåga
och storhet, nämligen grundandet av
Ostindiska kompaniet i mitten på 1700-talet
med Göteborg som stapelstad, det vid
samma tid högt uppdrivna sillfisket på
västkusten samt kontinentalsystemet i bör-
Göteborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
