Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 5 Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
UNGD OMS VÄNNEN
tisk gotisk stil, utmed den stora gatan
Fleet street, tidningarnas hemvist. Där
denna gata övergår i Strand finns nu en
pump prydd med en grip, förr fanns det
en av Wren konstruerad port. Här är
det den gamla komedin med handsken
upprepas vid regentombytena. Litet
längre ner på Strand står mitt i latan
en kyrka, St. Duncan. Ett av dess
målade fönster är insatt till minne av en
järnhandlare, Izaak Walton, känd som
författare till boken »En fullkommen
fiskare», till vilken i en modern upplaga
sir Edward Grey har skrivit förordet.
Denne man, som spelat en så viktig roll
i det nu pågående kriget, mannen med
de vassa ögonen och den tröga tungan,
är en passionerad fiskare. Den enda bok
han skrivit är en bok om fiske, och den
enda han skrivit företalet till är en bok
om fiske. När han yttrat sig i
parlamentet och alla, undrande vad som måtte
komma, ha lyssnat intensivt, förfogar han
sig raskt hem till sitt lantställe och sätter
sig vid bäcken och metar. Den
österrikiske tecknaren av engelska statsmän
har karaktäriserat honom som en
»politisk metare».
Här i närheten stod 1904 D:r Torreys
och sångaren Alexanders stora
prediko-tält, där dessa två, som en gång Moody
och Sankey, talade och sjöngo till
människors frälsning. Då fanns där också
ett stort skjul, i vilket varje natt ända
till 2,000 män av Londons uteliggare
fingo ett mål mat och ett Guds ord som
ett avbrott på sin tröstlösa nattliga
vandring på Londons gator. Bida togos
bort och ersattes med en teater.
Genom en portgång i Fleet street dyka
vi in i en ny del av juristtillhållen The
Temple, ännu intressantare än de gamla
Inns. Området tillhörde ursprungligen
de gamla tempelriddarna, korsfararna.
Här byggde de år 1185 en rundkyrka,
som ännu användes. Därinne finnas nio
riddargravar med effigier av riddare i
full rustning. Försedd med ett par små
springor till fönster, så att man kan se
in i kyrkan, finns en cell, i vilken det
säges, att de riddare, som brutit sitt ordens-
löfte, måste svälta till döds, allt under
det bröderna förrättade gudstjänsten i
kyrkan därutanför. På kyrkogården finns
Oliver Goldsmiths grav.
Även andra byggnader uppfördes runt
omkring kyrkan, där de från korstågens
mödor och besvär återvändande riddarna
kunde vila ut. Di orden upplöstes 1312
övergick The Temple i privat ägo, men
kom 1346 att tillhöra juristerna, vilket
är fallet än. Området med dess pelar-.
gångar, dess gamla bygggnader och dess
härliga trädgårdar inbjuder till strövtåg.
Vi få då kanske se någon jurist med
krage, liknande en svensk prästelva men
större, kappa av svart siden, vit peruk
med stångpiska. Dräkten kostar omkring
60 kronor. När Lloyd George, den
engelske statsmannen, »som ville freden, men
som blev krigets egentlige uppehållare»,
som en mycket fattig jurist kom till
London för att bli advokat, saknade han
dessa 60 kronor till kappa, krage och
peruk, utan vilka han ej finge uppträda
i H. M:t Konungens domssal. Finge du
se överdomarens dräkt med släpande
mantel och väldig bondperuk, skulle du
gapa av pur förvåning, att du befinner
dig i året 1918 och ej 1518. Det
engelska folklynnet är en egendomlig
blandning av konservatism och frisinne. Skulle
peruken avlägsnas från dessa värda herrars
huvuden, störtade hela rättvisan med den.
Vi inträda i Middle Temples sal. Här
måste varje juris studerande enligt
gammal sed aväta ett visst antal middagar
under sin studietid, såvida han ej
tillhör ett av de gamla Inns, då får han äta
dem där. 24 middagar om året skall
han äta, om han någonsin skall kunna
förvärva sin titel av King’s Council. Förr
hörde även ett visst antal flaskor vin till.
Temple har blivit ryktbart också genom
Shakespeares Henry VI och Dickens
Martin Chuzzelwit. Man dröjer gärna kvar
i Temples lugna värld, och man kan
icke förstå, hur det är möjligt, att det i
denna stilla, fridfulla vrå utbildas
brottmålsdomare, advokater och andra, som
skola syssla med mänsklighetens
moraliska stormar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
