- Project Runeberg -  Ungdomsvännen : illustrerad tidning för Svenska Missionsförbundets Ungdom / Årgång 22. 1918 /
270

(1918)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. 20 Nov. - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*

270

UNGD OMS VÄNNEN

dödade för Guds ords och vittnesbördets skull, skall ökas. Äro vi beredda att
fullända talet av dem, som så skola dö? Gud, förbarma dig över oss svaga och förlåt
oss all vår synd!

Men Guds folk skall ej leva bland de lidande på denna jorden utan en
uppgift. Vi skola ej sticka oss undan bland de fega och rädda. Vi skola fram för
att kämpa, icke i hatets tecken utan i kärlekens. Det har begåtts fruktansvärda
synder och stora orättvisor i tid, som gått, och det är därför stormtiden kommit.
Vi skola kämpa till blods i kampen mot synden. Vi skola börja med att bekänna,
icke att »de maktägande» hava syndat, utan att vi hava syndat. I en värld av
egoism ha vi behållit kärleken för bröderna och givit andra i bästa fall litet överseende
vänlighet och knappt det. Och vår syndabekännelse skall bana väg för andras, ty
vi ha alla syndat. Det är hög tid för bot, ty hatet håller på att bli kärleken
övermäktig.

Vi skola bekänna, och vi skola bedja. Vi skola bedja, icke med fraser och
vackra ord utan ur hjärtedjupen, bedja som i Jakobskamp med Gud. Ack, varför
ha vi ej kämpat i bön mera i dessa förtvivlans år? Varför ha vi bara ropat, att
Gud skall skydda oss och vårt land och glömt världens djupa nöd för vår
själviskhets skull? Vi ha suttit trygga, och nöden har varit så fjärran. Skall dödens
nöd och vånda behöva klappa på vår dörr, innan det blir verklig bönekamp av?
Jag ville ropa till Guds folk över all världen: Bedjen och kämpen, bedjen och
kämpen, till dess att Gud griper in och förkortar dessa dagar. Fram, Guds folk,
med din Gud, som allena hjälper, fram med segrande tro och brinnande bön.
Fram till mänsklighetens frälsning!

Vålds- och blodstiderna skola ha en ände. Guds folk går en ljusare framtid
till mötes. Stormtiden hörde till denna tidens lidanden. Den härlighet, som väntar,
är större.

»Frälsningen är vår Guds, som sitter på tronen, och Lammets!»

Bruno Nyström.



Tystnadens makt.

Om ett hus börjar brinna, är det vår första
tanke att skaffa vatten för att släcka elden.
Men om sinnet råkar i låga, söka vi strax
efter mera näring för branden. Det bästa
släckningsmedlet för ett upphetsat sinne är
ihärdig tystnad. Om vi var gång ett
sårande ord säges till oss, en retsam handling
utföres, eller en förolämpning tillfogas oss,
kunde hålla våra läppar slutna åtminstone
i tio minuter, skulle vi bespara oss mången

tvist, mången förtret, mången skugga över
vårt namn som kristna. Talet kan ofta
upphetta än mer, men tystnaden lugnar och
svalkar både oss själva och andra. Tystnad
är ofta bästa svaret på skarpa eller sårande
saker, som sägas om oss. Om de äro
sagda på skämt, så skratta åt dem; om av
illvilja, så förlåt dem; äro de sanna, så var i
all stillhet tacksam för klandret och låt det
lända dig till förbättring. Cuyler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 11:59:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/udv/1918/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free