Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Olika slag av kalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olika slag av kalk.
I naturen förekommer kalk i nästan hela vårt land. Ett
undantag är Kronobergs län. Den naturliga eller kolsyrade kalken
träfLs antingen i form av märgel, så kallut kalkmjöl, eller bergart.
Bränd och släckt kalk äro konstprodukter.
Kolsyrad kalk i form av kalkmjöl, gödningskalk, märgel eller
vad namn den kan äga, innehåller i rent tillstånd 56 procent
kalk eller kalciumoxid och 44 procent kolsyra.
Även om nu den naturliga varan, kolsyrad kalk, i och för sig
är ren bliva alltid de 44 procenten kolsyra en tung barlast vid
långa järnväfsfrakter, ty det är endast den rena kalken,
kalciumoxid, som bar värde för lantbruket.
Den kolsyrade kalken är i sina verkningar mild och i många
fall, där fraktkostnaden och prisförbållandena gynna densammas
användning, kan den ersätta den mera koncentrerade varan, bränd
kalk, därest man ger motsvarende större mängder, så att samma
mängd ren kalk eller kalciumoxid gives på tunnland.
Bränd och släckt kalk är som sagt den koncentrerade varan.
Genom bränningen har kolsyran drivits ut ur bergarten och
kalken, som nu kallas kaustik kalk, återstår. Ju renare kalkstenen
i naturen förekommer, desto lättare blir den brända kalken. Det
vill med andra ord säga att genom bränningen avtager kalken i
vikt i samma mån som råmaterialet varit rent, eller fritt från
kisel och lerjord.
Detta är af vikt att veta, enär man på detta enkla
sakförhållande kan bedöma varans godhet.
Kalken varierar rätt mycket i tyngd och på samma gång i
kvalité, från 70 till 130 kilo pr hektoliter. VestgÖtakalken kan i
allmänhet beräknas till 90 kilo pr hektoliter.
Vestgötakalk upptager vid släckningen 32 procent vatten och
släcker ut sig 80 procent. Andra bättre kalksorter finnas, vilka
släcka ut sig ända till 3V2 gång. Ju mera kalken släcker ut
sig, dess bättre är den.
Vid släckningen har kalken med begärlighet upptagit vatten.
På grund av den därvid skeende kemiska processen blir kalken
starkt upphettad och sönderfaller. Ren släckt kalk håller 75,67
procent kalk och 24,33 procent vatten. Den släckta kalken
upptar snart från omgifningen, lutten och jorden, kolsyra och återgår
till kolsyrad kalk, och den enda förändringen som skett vid
bräu-p ingen och släckningen är att kalken blivit pulveriserad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 2 21:33:09 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ugglehult/0058.html
