Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur en småbrukslägenhet skall byggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
ofta plär göra; den fattige vill efterhärma den rike i
byggnads-och levnadssätt.
Följaktligen blir vanligen den mindre jordbrukslägenheten
planlagd efter samma principer som den större gården, där
tjänstefolk och arbetsbiträden av olika kön och åldrar hållas.
Bostads-och ekonomibyggnaderna å den lilla lägenheten bli förlagda på
de vanliga för den större gården lämpliga och i många
brandförsäkringsanstalter reglementerade avstånden, 35 meter mellan
bostads- och ladugårdsbyggnaden. I dessa sina missriktade
beräkningar bliva ofta ägarna av de mindre jordbrukslägenheterna
styrkta av rådgivande personer ur andra samhällsklaser, vilka ej
mäkta skilja på de olika betingelser och förutsättningar, som
förefinnas mellan den jordbrukarefamilj, vilken belt och hållet är
hänvisad att lita på eget arbete, och den som har andras krafter
och kanske även eget kapital att kommendera över.
Vårt svenska folk i allmänhet har icke heller ännu kommit
så långt i utveckling på husdjursskötselns område, att man vill
tänka sig ladugården hållen i det skick, att den kan förläggas
invid familjebostaden.
Men då den mindre jordbrukslägenhetens husmor i alla fall
måste vistas i ladugården en stor del av dygnet och där hava
sitt arbete, så underlättas ju hennes sysslor betydligt av att
arbetsplatsen är närbelägen, i all synnerhet om barnskara och
matlagning samtidigt måste hava tillsyn,
Jag uttalade mig därom redan 1905 i min reseberättelse
rörande Kronobergs läns hushållningssällskaps stipendiater. Jag
skrev där:
I denna berättelse torde även vara skäl framhålla en viktig faktor
för småbrukens bärighet och rentabilitet, nämligen byggnadernas
anordnande och belägenhet.
Under våra studieresor i Danmark finna vi, vilken praktisk enkelhet,
sparsamhet och sammanträngd form som utmärker även de skickligaste
husmännens byggnader, i vilka familjen och boskapen bo i samma hus.
Boskapsskötseln är ju småbrukarens viktigaste inkomstkälla. Men det
ligfer i sakens natur, att det måste bliva en underhaltig boskapsskötsel
hos den jordbrukslägenhetsinnehavare, som har sin lilla ladugård
bortkastad 35 à 40 meter eller ännu mera från boningshuset; ja, så långt,
att familjens medlemmar dra sig för att gå dit i vinterns sr,ö och kyla.
Småbrukarebustrun kan till exempel icke lämna sitt barn i stugan
och gå.. i ladugården. I vinterkölden kan hon kanske ej heller taga det
med. Äro de vårdbehövande barnen flera bliver det än svårare.
Men i Danmark, där korna bo vägg i vägg med familjen eller skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
