Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närmare om hushållsutgifternas fördelning under 1909 - Närmare om hushållsbokföringen vid Ugglehult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Som exempel anföres 1909 års konto över fjäderfiiskötseln på
Ugglehult.
A samma konto har omsättningen varit kr. 1,387:89. Då arbetetför
fjäderfäskötseln i huvudsak utförts av gamla farmor har under året för
denna näringsgren använts som arbetshjälp endast 10 dagars biträde.
När dessa biträdesdagar jämte fodermedel betalats har kontot lämnat en
vinst av kr. 259: 74, vilket belopp alltså är farmors och familjens
ersättning för arbete.
Skulle delta arbete utförts med arbetsbiträden hade dessa
säkerligen kostat så mycket, att fjäderfäskötseln gått med årsförlnst.
Av dagsverksjournalen och föregående beräkning av hushållets
underhållsdagar framgår det antal arbets- och underhållsdagar, som behövs i
varje avdelning av lanthushållningen. 1 underhållsdagarna äro även
inräknade söndagar för de arbetare som då haft kost.
Närmare om hushållsbokföringen vid Ugglehult.
För ordnande av bushållsbokföring torde de största svårigheterna i
praktiken bliva, skriver hr Peterson, att dagligen anteckna de produkter som
hushållet erhåller från kor och höns.
Men om daglig anteckning av mjölken från ladugården och äggen
från hönsen sker samt sedan vid årets slut med ledning av
utlämnings-och försäljningsböcker uträknas vad som sålts, så har ju skillnaden
mellan från djuren erhållna varor och sålda varor blivit använd i hushållet.
Detta torde vara den enklaste metoden.
Inom Ugglehults hushåll uträknas åtgången av mjölk och smör
sålunda :
De i ladugården antecknade och i mejeriet dagligen inlevererade
mjölkmängderna sammanräknas vid årets slut. Med kännedom om
mjölkens fetthalt är lätt att uträkna hur mycket smör, som skulle ha
erhållits av mjölkmängden i fråga. I de fall och på de platser, där man ej
känner fetthalten i mjölken, kan man av låglandsboskapen räkna att ett
kilo smör erhålles av 28 kilo mjölk. För höglandsboskapen räknas ett
kilo smör för 25 kilo mjölk.
Å Ugglehult har under 1909 av 23,8 kilo mjölk erhållits ett kilo smör.
När alltså årets smörmängd är uträknad och man sedan av
utläm-ningsböckerna finner hur mycket grädde, oskummad mjölk och smör, som
blivit sålda, måste skillnaden vara använd i hushållet.
Vid separering av mjölken erhålles vanligen 85 procent skummjölk,
det vill säga av 100 kilo helmjölk erhålles 85 kilo skummjölk.
Av utlämningsböckerna finner man lätt, hur mycket av denna
skummjölk, som åtgått till kalvar, svin och försäljning.
Skillnaden har gått till hushållet.
Då grädden kärnas till smör erhålles vanligen av 100 kilo helmjölk
10 kilo kärnmjölk.
Av utlämningsböckerna finner man lätt, hur mycket av denna
kärnmjölk som gått till husdjuren eller försäljning.
Skillnaden har gått till hushållet.
Vid denna liantering bortgår omkring en procent i spillning.
Av helmjölken, som inväges från ladugården av höglandsdjiir, vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
