Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas historia till 1800. Av Mychajlo Hrusjevskyj - 2. Ukraina under litauisk och polsk överhöghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. HISTORISK ÖVERSIKT
en polsk provins, och endast östra Podolien kvarstannade i
Litauens ägo. Ånnu mer skärptes Ukrainas beroende av Polen
genom den polsk-litauiska unionen i Brest 1569, varigenom hela
Ukraina utom Brest-Pinsk införlivades med Polen — även
Tjernyhiv (Tjernigov), som 1503 tillerkänts Moskva. Det polska
adelssamhället började trycka sin prägel på Ukraina, de ukrainska
bojarerna poloniserades, och med polackerna följde en tysk
invandring i västra Ukraina.
Man kunde knappt tala om ett ukrainskt folk längre, ty alla
ukrainare, som hade någon social ställning, glömde sitt nationella
medvetande. Nationalitetskänslan fortlevde instinktivt endast
hos småborgare, ortodoxa poper och bönder. De rättigheter,
som garanterats genom de litauiska statuterna av 1566 och 1584,
bortföllo, och bönderna trycktes av en mängd skatter — ända
till 40 — förutom avgifter in natura. De icke jordägande
bönderna förvandlades faktiskt till livegna, och genom den
magde-burska rätten utestängdes utlänningar (dit ukrainarna ju hörde)
och icke-katoliker från stadsförvaltningen.
Detta förtryck framkallade emellertid en nationell väckelse,
som närmast fick en religiös karaktär, men på samma gång gjorde
den kyrkliga frågan nationell. Det bildades nämligen s. k.
brödraskap, bratstva, vilka hade sin rot i den förkristliga kulten och
som hade funnits i Novgorod på 1100-talet, men nu rönte
inflytande av de västerländska gillena. Det var föreningar, som
på kristlig grund sökte höja det sedliga och intellektuella livet
genom skolor och välgörenhet.
Utgångspunkten för denna nationella rörelse blev Ostrog
i Volynien, där ett tryckeri anlades och en ortodox akademi
upprättades 1580 (som dock blev katolsk 1608). Därpå anlades
ett tryckeri i Lemberg 1585 och en skola (1586), som blev mönster
för seminariet i Kiev (år 1694 ombildat till en akademi), varur
många av Peter den stores medhjälpare i det andliga reformarbetet
framgingo. Även i Lutsk, Cholm och Peremysjel (Przemysl)
organiserades sådana ortodoxa brödraskap, som dock redan på
lGM-ta]et upplöstes av jesuiterna. Samtidigt härmed lades
grunden till s. k. stauropigier, d. v. s. andliga läroanstalter, som
lydde direkt under patriarken och frigjorde sig från biskoparnas
kontroll.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
