Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas historia till 1800. Av Mychajlo Hrusjevskyj - 3. Kosackväsendet - 4. Chmielnitskyjs nationella resning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYCHAJLO HRUSJEVSKYJ: UKRAINAS HISTORIA TILL 1800
Koniecpolski företog ett nytt fälttåg mot dem 1623 och genomdrev,
att de inregistrerade kosackernas antal skulle begränsas till
6,000.
Sedan den hovsamme och kloke Mychajlo Dorosjenko blivit
väld till hetman, tycktes förhållandena lugna sig, och genom
Kurokovska traktaten 1625 fingo kosackerna egen domsrätt och
privilegium att själva välja hetman. Men Dorosjenko stupade
på Krim, och nu begynte nya förvecklingar. Polackerna läto
den franske ingeniören och reseskildraren Beauplan bygga
fästningen Kodak vid Dnjeper för att hindra kosackernas framträngande
till havet, men den förstördes av kosackerna. Efter ett nytt polskt
fälttåg under Potockis ledning förlorade dock kosackerna sin
självstyrelse, ställdes under polsk kontroll och fingo bo blott
i vissa distrikt, varjämte Kodak återuppbyggdes.
Men den religiösa, politiska och socialekonomiska jäsning i
Ukraina, för vilken kosackerna voro det synliga uttrycket, måste
leda till en explosion, och den inträffade 1648. Samma år som
den Westfaliska freden avslutade ett trettioårigt krig i
Centraleuropa, uppblossade i östra Europa en långvarig fejd, som icke
blott beseglade Ukrainas öde utan även sträckte sina verkningar
till Polen och — Sverige.
4. Chmielnitskyjs nationella resning.
Chmielnitskyj. — Unionen med Moskva. — Förbundet med Sverige.
Orsakerna till resningen i Ukraina hava redan antytts. Det
var dels böndernas missnöje med de polska jordägarna och de
judiska arrendatorerna, dels kosackernas klagomål. De registrerade
kosackerna knotade över de polska adelsmännens godtycke, och de
icke registrerade över att de hämmades i sin rörelsefrihet.
Härtill sällade sig den ortodoxa befolkningens fruktan för att
uni-aterna skulle utbreda sig i det östra Ukraina.
En rent personlig tillfällighet blev emellertid den tändande
gnistan. År 1636 uppträdde inför den polske konungen en viss
Chmielnitskyj som ombud för de registrerade kosackerna och
blev året därpå pisar (chef för krigskansliet). På grund av per-
Il
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
