Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas historia till 1800. Av Mychajlo Hrusjevskyj - 4. Chmielnitskyjs nationella resning - 5. Ruinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. HISTORISK ÖVERSIKT
Samuil Zarudnyj och esaulen Kovalevskyj. Men Karl Gustaf
fick annat att tänka på, och Chmielnitskyj dog plötsligt d.
27 juli 1657. Planen om ett närmande till Sverige upptogs
visserligen 1659, men hade nu alls ingen utsikt att realiseras. Detta
försök var förbehållet åt Mazepa — med känt resultatl
5. Ruinen.
Kosackorganisalionens brister. — Zaporogerna i Sitj. — Mazepa. —
Kosack-republikens undergång.
Det skede, som begynte i och med Chmielnitskyjs död och
fick sin avslutning i Poltavaslaget, kallas mina, ruinen, och det
var slutet på en långvarig upplösningsprocess. Orsaken till detta
förfall låg icke blott i det polsk-moskovitiska och det
turkisk-tatariska intrånget i Ukraina, utan ock i motsägelserna och
bristerna i hela kosackorganisationen. Hetmanen skulle väljas på
en generalförsamling av folkets ombud, rada (råd), och radan var
till sin idé en riksdag, ehuru den aldrig fick denna karaktär i
verkligheten. Tid, ort och syfte för dess sammanträden voro
tillfälliga, och deltagarna voro till största delen kosacker,
sällan ombud för städerna och menigheten. Valet av hetman skedde
visserligen genom fri omröstning, men efter 1660 övades stark
påtryckning av moskovitiska vojvoder. Hetmanen hade såväl
den militära som den civila myndigheten, anförde hären och var
Lilla Rysslands officiella representant som tsarens företrädare.
Han utfärdade självrådigt universal, utnämnde överstar,
utdelade gods och pålade skatter.
Vid sin sida hade han ett slags ministerium eller kansli,
generalnaja starsjina, som bestod av oboznyj (chefen för staben och
artilleriet), sudja (domare), pisar (sekreterare), esaul (som i
fredstid förde krigsbefälet) samt chorunzjyj och buntsjutsjnyj
(officerare, som buro standaret och buntsjuk, den traditionella
hästsvansen). Denna starsjina skulle väljas av radan, men tillsattes
oftare av hetmanen. På samma sätt gick det med överstarna,
cheferna för de polki (regementen, militärdistrikt med
administrativa rättigheter), vari Ukraina delades. Även översten
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
