Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas politiska pånyttfödelse. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFRED JENSEN: UKRAINAS POLITISKA PÅNYTTFÖDELSE
ryska universitetet hade förlagts efter stängandet av Warschaus
universitet 1832, genom en hemlig förening vid namn
»Kyrill-och Metodius-sällskapet». Själen i detta politiska samfund var
Nikolaj Ivanovitj Kosiamarov (1817—1885), vilken redan 1840
hade utgivit en samling ukrainska ballader och de båda
patriotiska dramerna »Sava Tsjalyj» och »Perejaslavska nitsj». År
1846 utnämndes han till professor i historia vid Kievs
universitet, och samma år stiftade han ovannämnda förening, som på
kristlig och demokratisk grund sökte förverkliga den
»panslavis-tiska» idén. Ryssland skulle uppdelas på tolv olika stater, och
Ukraina skulle bliva en självständig republik i detta federativa
statsförbund, som, utom Ryssland, även skulle omfatta de övriga
slaviska stammarna.
Efter angivelse av en förrädisk deltagare lät
generalguvernören Bibikov gendarmchefen greve Orlov häkta de förnämsta
deltagarna i denna rätt harmlösa konspiration: Kostomarov,
Hulak, Kulisj, Bilozerskyj m. fi. Även den ukrainske
nationalskalden Taras Sjevtjenko fängslades, ehuru han icke hade tagit
verksam del i sällskapets hemliga överläggningar. De dömdes till
fängelse och förvisning, och den revolutionära rörelsen tycktes
kvävd.
Men när den nikolajska reaktionen hade krossats genom
Krimkriget, kom den ukrainska frågan åter på dagordningen.
Författarinnan Maria Markovytj (pseudonymen Marko Vovtjok)
författade bynoveller, som i likhet med Turgenevs »En jägares
anteckningar» riktade uppmärksamheten på de livegna ukrainska
böndernas sorgliga lott, och under den sociala reformperioden
i Ryssland (i samband med den stora bondeemancipationen)
utgavs i Petersburg den på ukrainska språket av Kostomarov
och Kulisj redigerade tidskriften »Osnova» (1861—62), som
kraftigt bidrog till den nationella väckelsen. Om någon egentlig
politisk agitation var det dock ännu icke tal, utan man nöjde
sig med att genom söndagsskolor och liknande
folkupplysningsmedel söka höja den kulturella nivån i Ukraina. För detta syfte
organiserades läseföreningar, hromadg.
Den under den polska resningen 1863 åter inbrytande
reaktionen kvävde denna rörelse i dess linda. Den ryske inrikesministern
Valujev utfärdade 1863 det sorgligt ryktbara cirkulär, i vilket
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
