Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas politiska pånyttfödelse. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. HISTORISK ÖVERSIKT
och drog med sig de ukrainska folkmassorna. Även i Ukraina
förekommo strejker och bonderevolter, och hand i hand med den
sociala väckelsen gick den politiska propagandan för Ukrainas
autonomi. Däri deltog livligt A. Skoropys, vilken härför fick
böta med deportation till Sibirien. Efter befrielsen från det ryska
fängelset vistades han under världskriget en längre tid i Sverige
som ukrainsk kommissarie.
Det ryska genombrottet framkallade en skönjbar lättnad för
Ukraina. Genom manifestet av år 1905 garanterades en relativ
tryckfrihet, och censurlagen av år 1876 upphävdes. Vladimir
Sjemet utgav tidskriften »Chliborob» (Såningsmannen) i Kiev,
efterträdd av »Ridnyj kraj» i Poltava. I Kiev uppsattes den
dagliga tidningen »Hromadska duma», som sedan omdöptes till
»Rada», och 1907 förlade tidskriften »Literaturno-naukovyj vistnik»
sin verksamhet från Lemberg till Kiev. Även i Petersburg
grundades periodiska skrifter på ukrainska språket (däribland
»Ukrain-skyj Vistnik» 1906). Den politiska bildningen främjades genom
klubbar och prosoitg, folkupplysningsföreningar, som anordnade
aftonunderhållningar, inrättade folkbibliotek o. d. och hade en
massa filialer från Cholm till Odessa. Studenterna gingo därvid i
spetsen, och 1907 grundade den otröttlige professorn
Hrusjev-skyj ett lärt samfund i Kiev, Ukrainsko naukovo tovarislvo, ett
motstycke till Sjevtjenko-sällskapet i Lemberg.
Med den ryska parlamentarismen tycktes en ny dag randas
för de ukrainska självständighetssträvandena. I den första duman
funnos 44 deputerade från Ukraina, som under ledning av
professor Maxim Kovalevskij bildade den ukrainska
riksdagsklubben. Dess flertal var avgjort demokratiskt-radikalt och röstade
med de ryska trudovikerna. En socialrevolutionär fraktion
bildade 1908 självständighetsgruppen »Oborona Ukrainy» (U:s
värn), varemot det konservativa partiet, anslutande sig till
oktobristerna, var mycket svagt företrätt. En av de ukrainska
riksdagsmännens första åtgärd var att väcka motion om
modersmålets obligatoriska användning vid folkskolorna i Ukraina,
vilket ock understöddes av dumans flertal, och samma krav
framställdes 1909 och 1913.
Denna löftesrika början på parlamentarisk väg blev dock
endast en ansats. I den andra duman var Ukraina svagt represen-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
