- Project Runeberg -  Ukrainarna /
27

(1921) [MARC] With: Marcus Ehrenpreis, Mychajlo Hrusjevskyj, Serhij Jefremov, Alfred Jensen, Konstantin Losskyj, Stepan Rudnytskyj - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas politiska pånyttfödelse. Av Alfred Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALFRED JENSEN: UKRAINAS POLITISKA PÅNYTTFÖDELSE

terat, och i den tredje var det alldeles utträngt av den ryska
nationalismen, och en ny, nästan ännu värre reaktionsperiod
bröt in. Ordet ukrainsk blev åter struket ur den officiella ryska
ordlistan; teateraffischer och texter på ukrainska förbjödos,
och för att kväva den ukrainska förbindelsen med rutenerna lades
höga importtullar på — trycksaker (17 rubel pr pundl). Några
fakta från denna prövningstid äro tillräckligt belysande.

Ar 1907 stängdes 4 filialer av »Prosvita». När guvernementet
Kievs zemstvo 1910 beslöt att anslå 1,500 rubel till resandet av
Sjevtjenkos bildstod i Kiev, förbjöds detta av myndigheterna;
likaså förbjöds offentligt sjungande av ukrainska folkvisor och
reciterande av dikter ur nationalskaldens »Kobzar».
Sjevtjenko-jubileet 1914 (till erinran av skaldens födelse för ett hundra år
sedan) vägrades, vilket hade till följd häftiga demonstrationer.
Ar 1912 stängdes den ukrainska klubben i Kiev. Den mot
ukrai-narna antipatiska stämningen i Ryssland växte också därigenom
att även »kadetterna» (Struve, Pogodin m. fi.) ställde sig avvisande
mot -separatismen, och i själva Kiev bildades redan 1908 en
klubb av »ryska nationalister». Särskilt hätsk mot den ukrainska
rörelsen var den bekante publicisten Mensjikov (i »Novoje Vremja»).

Emellertid vidmakthölls den ukrainska idén, och så länge
den politiska agitationen hämmades, tillgrep man ekonomiska
medel att höja folkets nationella medvetenhet. Mikola
Levyt-skyj och VasylDomanitskyj ställde sig i spetsen för den kooperativa
rörelsen, som hade så stor framgång, att det redan 1913 fanns
i Ukraina 850 kooperativa jordbruksföreningar. En kooperativ
kongress hölls i Kiev 1909 och i Zjitomir 1913, båda visande det
ukrainska jordbrukets överlägsenhet över det moskovitiska. Och
för den nationella teatern sörjde M. Sadovskyj.

f Emellertid kunde man icke nöja sig med dessa fredligt
kulturella åtgärder. Världskriget kastade redan sin skugga framför
sig, och i bidan på ovanliga tilldragelser begynte man samla sig
till aktivt uppträdande. År 1912 hölls i detta syfte ett allmänt
studentmöte i Lemberg, och samma år bildades i samma stad
Sojuz vyzvolennja Ukrainy, föreningen för Ukrainas befrielse, som
på sitt program uppställde följande krav:

»Den historiska nödvändigheten fordrar ovillkorligt, att en
oavhängig ukrainsk stat uppstår mellan Ryssland och det övriga

87

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:00:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ukrainarna/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free