Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. LITTERATUR - Den ukrainska litteraturen. Av Sergij Jefremov - 3. Den ukrainska folkpoesien. — Historiska folkvisor. — De nationella kobzarerna. — Folklyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. litteratur
förstörandet av det zaporogiska Sitj, införandet av moskovitiska
trupper i Ukraina, kosackernas tvångsarbete vid Ladoga-kanalen,
hajdamakrevolten och livegenskapen. Korteligen, folkpoesien
följde steg för steg den allmänna upplösningen, som ledde till
en ny träldom.
Hjälten i kosackvisorna blev nu den f. d. kosackiske
proletärbonden, och folket hade endast sina minnen att hålla sig till,
då det ville besjunga den dyra friheten.
»Våra läder kunde leva fritt i Ukraina,
deras söner måste göra trälatjänst hos andra.»
heter det i en visa. Livegenskapen med alla dess fasor gav en
ny riktning åt den folkliga fantasien, vilken om detta sorgliga
ämne diktade många vackra folkvisor, där det episka lugnet
stores av det skärande veropet från en människa, som vanmäktigt
protesterar mot sin mänskliga förnedring. Denna protest
upphörde icke att klinga i den folkliga visan även efter den ryska
bondeemancipationen 1861, då det delvis lättade politiska
förtrycket avlöstes av ett socialekonomiskt. Den nyare och nyaste
historien har tryckt sin mörka stämpel även på den moderna
folkdiktningen i rörande, nästan psalmartade folkvisor.
»Det finns ingen rättvisa», heter det i en sådan folklig dikt,
»ty orättfärdigheten råder överallt. Rättvisan står på tröskeln,
orättfärdigheten sitter i högsätet; rättvisan trampas under
fötterna, orättfärdigheten undfägnas med honung; rättvisan
inspärras i fängelse, orättfärdigheten lever yppigt i rika gemak;
rättvisan gjuter bittra tårar, orättfärdigheten sjunger och vräker
sig hejdlöst. Hela världen har orättfärdigheten slukat» — se där
de slutsatser, som den poetiska filosofien drog ur det förflutna
och nuvarande.
Om de historiska visorna äro märkliga genom sin konkreta
plastik, rättskänsla och breda allmängiltighet, öppnar däremot
den ännu rikare folklyriken ett vidsträckt fält för en ren och öm
känsla, karaktäristisk genom sin innerlighet och kyskhet. »I
intet annat land», skrev Bodenstedt, »har folkpoesiens träd burit,
härligare frukter, aldrig har ett folks ande fått ett så levande
klart uttryck i dikten som hos ukrainarna. Det måste erkännas,
att ett folk, som kan sjunga sådana visor, ingalunda kan anses
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
