Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galgbacken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ulf höll sig tyst och lyssnade till Klerk-Gustaf,
som talade med hög och skrällig röst. Som många
gamla uttryckte han sig med stort förakt om
ungdomens kunskaper och erfarenheter:
— Hon har inte varit med! Hon är för ung.
Men jag är född här och jag har sett och varit
med om en del, jag. Men så mycket får man ändå
inte se — det är mycket, som återstår och som
alltid blir oklart. När jag var ung så sa dom:
— Vänta till du blir gammal, så får du se! Nu
är jag gammal, men inte har jag fått se något, av
det jag velat se! Nöd och elände har jag sett.
Men när jag velat se orsaken, den allra djupaste
orsaken, då har det varit stopp.
— Gustafsson är visst en filosof, sade flickan och
skrattade.
— Det vet jag inte vad det är. Det är detsamma
med kunskapen. Vad hade det hjälpt mej. Jag
kan det jag ska kunna, och det är nog. Jag tror
på en rättvis fördelning i det fallet. Jag hade
kanske inte mått väl av några kunskaper. Men jag
kan tänka, jag kan tänka! Gustafsson slog buteljen
i bordet. Vet hon, var hon är nu då, lilla barnet?
Kan hon tänka sig det? Galgbacken — vet hon
vad det vill säga? Ett lustigt namn, tror hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
