Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgöt sig i en mängd artigbeter. Men Sjöstjerna
hade brådtom och ville göra afskedet kort. Likväl
grep honom, i detsamma han ville ila bort, der
gamle fyrvaktaren i armen.
Stolpe närmade sina åldriga, härda anletsdrag
nära intill den unge sjömannens och öfxerfor med
sinå stirrande ögon hans ansigte, liksom hade ban
velat pröfva och djupt genomtränga hvarje af dess
drag. Slutligen lade han handen på sina läppar,
och sade: «Härunder hvilar en stor hemlighet. Men
en ed binder min tunga. Sök sjelf ljus, herre; och
ni skall finna det.«
Med dessa ord skyndade den gamle in i tornet.
Sjöstjerna stirrade några ögonblick efter honom, mon
begaf sig snart, i spetsen för sina soldater, ned till
stranden. Slupen ilade skyndsamt till sin fregatt,
och då dess befälhafvare åter stod på sitt däck;
fylldes ånyo seglen. Han följde, så nära han kunde
inpå vinden, Dagöns sydliga kust. Smånigom
gömde sig fyrtornet, i den mån fregatten kryssade
djupare in i Selesund, mellan dess farliga skär. och
bankar, förrädiskt gömda under det lekande
månskencts glitter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
