- Project Runeberg -  Ulla Fersen. Novell /
141

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den gamle baronen spratt till. «Fyren släckas!«
utropade han. «Det är omöjligt. En sådan
befallning kan aldrig komma. Det vore ju omenskligt.
Fyren är ju nödvändig, icke för den svenska flottan,
ty hon ligger nog redan infrusen, utan för alla de
enskilda, fredliga fartyg, som möjligen befinna sig
ute och anförtro lif och gods åt den ledning, som de
vänta från vår fyr.«

«Men ni får amiralens befallning, herr baron«,
sade Telepnoff kallt. «Några krämarskutor mer eller
mindre äro en småsak, endast svenska flottan icke
undkommer sin undergång.«

Den gamle baronens uppsyn antog ett uttryck
af den djupaste harm. «För att göra allting
fullkomligt«, sade han, «eftersom ni tycks gilla det,
grefve Telepnoff, så behöfs här blott också att tända
falska eldar på kusten.«

«Jag anser alldeles icke omöjligt att så sker»,
svarade Telepnoff. «I krig är allt tillåtet, som
länder till fiendens skada.«

Reinhold yttrade ingenting; men han sökte med
sina blickar att lugna den ifrige fadren. Baronessan
och fröken Nathalia deltogo icke i samtalet. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ullafersen/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free