Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
— Hennar far, menar du väl? — afbröt gumman
Jernberg undfallande.
— Det är det samma som om både far ocli
mor sagt det, ty en bra karl är lierre i sitt hus och
hvad han bestämmer, det rätta sig alla efter som om
kungen sagt det.
— Klart som korfspad! — bekräftade Janne.
- Kärleken låter icke kommendera sig, — in-
vände kungen.
— Måhända icke i Stockholm, — sade Jernberg,
— men i Småköping vill jag åtaga mig att kommen-
dera den.
— Jag betviflar att det lyckas, — invände åter
kungen.
— Men det betviflar jag alldeles icke, — sade
smeden — ty i landsorten ha vi vårt eget sätt att
taga saken på. När vi komma hem från Stockholm
ställer jag Anna att draga bälgen i verkstaden . . .
— Det var just vackert! — utropade fru Jern-
berg förskräckt , — skulle Anna, som lärt så mycket
fina saker, stå i verkstaden och draga bälgen, så
blefve hon ju sotig som en al lärgossarne , och finge
så grofva händer, att hon icke kunde hvarken bro-
dera eller spela fortepiano.
— Den olyckan voro dock icke så stor — sade
smeden harmset. — Om lärdomen och finheten göra
en flicka för god till att arbeta, så ger jag henne
lof till att kasta bådadera öfver bord , såsom sjö-
männen bruka säga.
Men då voro ju alla de penningar spilda, som
du uppoffrat på hennes uppfostran! — indvändefrun.
— Om de gjort henne till en lat modedocka, så
äro de sämre använde än om jag kastat dem i ränn-
stenen , och jag gifver gerna lika många till för att
hon skall glömma så skadliga kundskaper, men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
