Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Belåten med sig sjelf styrkte han sig med en
väldig klunk öl.
— Yi kommo alldeles bort från vårt ämne. —
sade kungen, sedan äfven han druckit ett glas af det
förträffliga, men starka hembryggda ölet. — Det
var ju tal om Annas giftermål. Skulle ni, farbror
Jernberg, i er ungdom låtit tvinga er till at ingå
äktenskap med en qvinna, som ni icke älskade?
— Löst prat, min vän, — svarade smeden, —
För det första var jag karl och min egen herre, be-
höfde således icke fråga någon om lof, då jag ville
gifta mig, och för det andra var jag icke något frun-
timmer.
— Nej, det är temligen säkert.
— Kära Jernberg, — inföll hustrun vänligt, —
både du och jag fingo ju råda oss sjelfva, låt nu vår
dotter få göra detsamma.
— Ack ja, goda pappa, — utbrast Anna, —
Fredrik är så hygglig, fastän han icke har fingrar
som kniptänger.
•— Nå, vid sju millioner uppslitna släggor och
minst lika många kasserade hammare, så slapp det
då ändtligen fram en gång! Är det der skon klämmer?
— Älskade pappa!
— Det är således en herr Fredrik, som bakom
min rygg förvridit hufvudet på dig. Hvad är det för
en lurendrejare?
— Kära Jernberg! — inföll frun, men afbröts
af den uppretade smeden.
— Jag känner hvarenda lefvande själ i Småkö-
ping, — sade han, — och om jag sett någon annan
än Janne Hammarstedt kurtisera för dig, så hade jag
slagit armar och ben af din kurtisör, likasom jag
skulle gjort det vid den der stockholmsherrn, som i
fjol sommar så ofta dansade med dig i skogen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
