Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
VII.
Jernberg och hans gesäll uppsökte „embetsbro-
dern“ på Ulriksdal. Denne fann visserligen besöket
något underligt, men bjöd dock de båda obekanta in
till sig.
Den svenska gästfriheten förnekar sig aldrig.
Efter en stunds förlopp voro den kunglige liof-
smeden och småköpingsmästarn de bästa vänner och
Jernberg proponerade brorskål, hvilket förslag natur-
ligtvis antogs och bekräftades med att tömma glasen
i botten, hvarpå följde ett bastant handslag.
Janne anhöll att få säga farbror.
— Duger icke! — svarade hofsmeden, — så last-
gammal är jag ännu icke, att någon skulle kalla mig
farbror, med undantag af min brors småpysar. Men
icke låter jag en vuxen karl skälla mig för farbror.
Bror skall det vara. Skål bror!
De båda herrarne klingade, räckte livarandra han-
den och voro så „bröder“ för detta lifvet.
„I vatten blott kristendomsbröder vi få,
I vin få vi r ig tig a bröder!“
sjunger poeten.
Sedan den närmare bekantskapen sålunda var
formerad, kände de båda smäköpingarne sig fullkom-
ligt ogenerade och föreslogo sin värd att gemensamt
taga smedjan i betraktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
