Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Derefter tog han hammarn i venstra handen och
gjorde med den samma kraftyttring.
Alla smederna beundrade hans styrka.
Janne var doek icke nöjd härmed.
Han tog en slägga i hvardera handen och höll
dem båda på rak arm i rät linie utsträckte.
Jernberg kände sig stolt öfver småköpingssme-
derna.
Janne satte släggorna ifrån sig och lånade ett
skinnförkläde af en af gesällerna. Han tog åter fast
den stora släggan, bad gesällen taga ettjern ur äsjan
och hålla det på städet.
Denne gjorde så.
Småköpingsgesälleu lät nu den väldiga släggan
beskrifva en cirkel kring hufvudet med en lätthet
som om den varit en vanlig liten snickarehammare
och derefter falla ned på den glödande jernstången
med sådan kraft, att denne blef alldeles platt, gni-
storna fiögo kring helä det stora rnmmet och hvarje
slag lät doft som ett jernvägstågs färdsel genom en
i klippan sprängd tunnel.
En god stund höll den starke mannen på att
arbeta på samma sätt. Hans senor tycktes vara af
stäl och hans armar outtröttliga.
Slutligen kastade han dock släggan ifrån sig,
tog med venstra handen ett jern ur äsjan, i den
högra en mindre hammare och uppmanade ett par af
arbetarne att taga släggor och hjelpa honom.
Han lade jernet på städet, alla tre hamrade och
om nägra ögonblick framhöll Janne triumferande en
välformad hästsko.
Den belöning han fick gladde hans hjerta lika
mycket som bandstumpen att fästa på hjelmen gladde
den i tornérspelet segrande riddarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
