- Project Runeberg -  Ett äfventyr på Ulriksdal. Sann tilldragelse ur framlidne konung Carl XV:s enskilda lif /
81

(1878) [MARC] Author: Janne Damm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81
betyda att han alldeles icke hyste något tvifvel i
detta afseende. De båda fruntimren kunde icke be-
gripa hvarföre han oupphörligt förde handen till
hatten ’och lyfte på den, liksom om det generade
honom att stå med betäckt hufvud.
Kungen tog honom några steg afsides och hvi-
skade till honom:
— Jag befaller dig att hålla mun och icke yppa
hvem jag är förr än jag ger dig tillåtelse dertill.
Det lilla äfventyret roar mig, men mitt nöje ar för-
derfvadt om de hederliga småköpingsboarne förr än
om en timma få veta att kungen varit deras gäst. Din
tystlåtenhet skall redan i afton bli betonad med en
förlofningsring. Förstår du mig?
Dahl bugade och förde åter handen till hatten.
Kungen vände sig nu till fruntimren, lyfte lätt
på hatten och sade:
— Jag går åt annat håll, vi träffas om en stund
på stora gräsplanen framför slottet.
Med dessa ord aflägsnade han sig med raska steg.
Fästman och fästmö sjönko i hvarandras armar.
— Fredrik!
— Anna!
— Tror du verkligen att denne goda herre kan
hålla hvad han lofvat ? — frågade fru Jernberg, sedan
de promenerat en stund och kommit så nära den
aftalda mötesplatsen, att Dahl fann för godt att taga
afsked för att icke bli sedd af de båda smederna.
— På hans ord kan ni lita som på kungsord,
min goda svärmor! — svarade artisten och aflägsnade
sig, naturligtvis dock först efter att hafva vexlat åt-
skilliga ömma blickar och handtryckningar med den
älskade.
Han hade icke gått många steg, då en hoflakej
närmade sig honom och artigt bad honom följa med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ulriksdal/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free