Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
gode vän och „broder“ CalleFrisk, äfven Kronekalle eller
Kommisskalle kallad.
Fruntimren, som nigit så djupt, att de lröllo på
att sätta sig, glömde af häpnad att resa sig upp igen
och sågo icke stort klokare ut än de bada kailarne.
Konungen fann sig obeskrifligt road af hela
detta uppträde.
— Hvarföre blifvGii I förskräckte, miiiä vänner.
— frågade han leende. — Eller skulle jag kanske
icke likna porträttet på slantarna?
Gubben Jernberg var den förste, som förmådde
att få fram ett ord.
— Förlåt en ringa smed, ers majestät, stam-
made lian, — hans djerfhet att . . .
— Bjuda en obekant på en förträfflig sexa, som
görre hustru all heder. Allt förlåtet, käre farbror, men
glöm icke att jag mottog bjudningen med det uttryck-
liga vilkor att vid tillfälle iä bjuda igen, och livar
kan tillfället vara bättre passande än här hemma
hos mig sjelf på Ulriksdal, mitt kära sommarnöje.
— Se så, inga invändningar, godt folk, — tilläde
han leende, då lian såg hvilken bestörtning denna in-
bjudning framkallade, — 1 ären välkomna hos mig
uppe på slottet allesamman.
— Har man åsnor der? — utbrast Janne Ham-
marstedt.
— Hvad menar du? — frågade kung Carl för-
undrad.
— Att lika barn leka bäst och att jag, som icke
sett bättre på mina slantar, icke förtjenar att vara i
annat än åsnesällskap. Jag känner redan huru öronen
börja att växa på mig.
— Tag saken kallt, broder Hammarstedt.
— O, jag olycksfogel, som aldrig tagit så länge
vara på en silfverslant, att jag hunnit se rigtigt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
