Om du står i en kö, så håll dina armar vid sidan. Lyfter du upp dem, måste du se till, att du ej sätter dem i ryggen på den framför stående eller hotar den bredvid ståendes ansikte. Har du något i hand - en käpp, en notrulle, en bok, ett paket e. dyl., måste du naturligtvis iaktta dubbel försiktighet.
Kom ihåg att ficktjuvar med förkärlek välja köer för sina operationer. Deras speciella knep består i att tränga på det utsedda offret. Detta söker då andrum genom att med armbågarne söka hålla de påträngande från livet. Just då passa ficktjuvarne på. Alltså: håll händerna så att plånbok, portmonnä och ur ej kunna frånhändas dig utan att du märker det.
I samband härmed erinras om, att herrar alltid böra ha en skyddsnål i sin kråsnål. Ty ingenting är enklare för en ficktjuv än att hugga en i halsduken sittande nål.
- - -
När åhörare taga plats i en offentlig lokal, där ett föredrag eller dylikt skall gå av stapeln, och där ej numrerade platser sålts, böra de sätta sig i sådan ordning att sittplatserna upptagas i följd och företrädesvis framifrån, ty där hör och ser man bäst, varjämte föreläsaren då också slipper det otrevliga intrycket av tomma bänkar framför sig samt bakerst en samling, som är ouppmärksam emedan den ej uppfattar prestationen. Infinna sig många åhörare blir det kanske fråga om att besätta eljes tilläventyrs oupptagna platser. Skall detta då tillgå så att de anländande ha att tränga sig fram mellan bänkarne för att komma till den oupptagna platsen, uppstå - om föredraget eller vad det är, redan börjat - avbrott, som inverka obehagligt störande.
Ähörarne böra därför från början ordna sig så, att anledning ej ges till sådana störanden.
- - -
Gå ej på offentliga tillställningar e. dyl., om du har hosta. Du stör nämligen med din hosta både den uppträdande och dem, som höra på, och väcker följaktligen en allt annat än smickrande uppmärksamhet.
Är du uttröttad och i behov av vila, skall du gå till sängs och ej på konsert, föredrag, teater e. dyl. Den sovande på en dylik tillställning blir alltid en löjlig person.
Kommer du sedan det börjat, så går du tyst i dörrarne, på tå i salongen och slamrar ej med stolen. Det är tillräckligt med din bristande hänsyn mot den övriga publiken att komma så där sent.
Dina gäspningar måste du kväva.
Talar du högt under en föreställning, tro alla andra, att du är berusad, ty ingen annan kan bära sig så illa åt.
Du får ej lägga handen på ryggstödet av den stol, som är framför dig. Därmed generar man den, som betalt platsen och följaktligen också disponerar stolsryggen. För en dam t. ex. är det mindre angenämt att vid det hon lutar sig bakåt i stolen känna en vilt främmande mans knogar i sin rygg.
När ni på biografen nödgar någon att stiga upp för att ni skall kunna komma till er plats, så vänd ej stussen åt honom eller henne, ty ni kan ej på ett eklatantare sätt visa er brist på uppfostran. Vänd ansiktet åt den ni passerar. Och ni kan dessutom gärna kosta på er en anhållan om ursäkt för det besvär ni åstadkommer honom eller henne.
- - -
Har du den dåraktiga vanan att förtära sprithaltiga drycker, så andas genom näsan. För folk med sunda hygieniska begrepp är en flåsande, av alkohol stinkande person i hög grad obehaglig.
Använd ej kikaren till att göra någon särskild bland publiken till föremål för en besvärande uppmärksamhet.
Låna ej kikare av andra! De kunna behöva den just i det ögonblick den är i din hand.
Sitter du på raden i en teater, får du ej tappa programmet. Åskådandet av dess glidflykt ner på parketten ger dig ej det anseende, som utgör andra aviatörers stolthet.
Skulle du göra dig skyldig till det oerhörda drumleriet att tappa kikaren ner på parkett, måste du genast ta reda på, om den åstadkommit något olycksfall samt i så fall skaffa den skadade behövlig vård och förklara dig villig att betala skadeersättning. För framtiden bör du finna dig i att vid teaterbesöken höra till de mindre högt uppsatte.
På teatern är du kavaljer i lika hög grad som vid bordet eller eljes. Du får alltså icke under mellanakten stiga upp för att studera publiken eller - ännu värre - gå ut, lämnande din dam åt sitt öde.
Naturligtvis får man ej stiga upp under föreställningen, om man därigenom skymmer scenen eller estraden för andra åhörare.
Om en dam under föreställningen låter sin hatt sitta på, så att hon skymmer utsikten för andra, så vet man att hennes brist på bildning är så stor, att ej ens en huvudbonad av framstående kvalitet kan överskyla det.
Skall du avlägsna dig, så gör det ej mitt i ett nummer. Varenda väluppfostrad människa tror då, att du fått en häftig diarré eller något liknande. Ingenting annat kan rättfärdiga ett dylikt störande av hela publiken.
Småbarn, som ej kunna sitta stilla eller vara tysta, få ej medtagas.
Slutscenen i ett teaterstycke är kronan på verket för författare, spelande och åhörare. Intrycket därav får man icke störa genom att i förväg och bullersamt rusa ut för att vara den förste vid klädlogen.
- - -
Damerna skola alltid ha hjälp med överkläderna av sitt herrsällskap. Vid entrén väntar herrn utan otålighet på att damen ordnar sitt hår o. s. v.
Då så skett skyndar han före för att ta reda på platserna. Sedan han funnit dem, bjuder han henne att sitta, och först då så skett, intager han sin plats.
Då det hela är slut, far du vackert fram för att få dina överplagg i klädlogen. Du får ej bruka armbågarne, inte knuffas, inte trampa någon på tårna. Vänta tills det blir din tur. Bekvämast har den, som låter den värsta rusningen gå över.
När du fått dina kläder, skall du ej dunka någon i huvudet med dina galoscher, boxas då du tar på dig överrocken eller kappan och ej med paraplyet sticka ut ögonen på dem, som äro dina olyckskamrater vid klädlogen.
- - -
Vad som har sagts om teater gäller i tillämpliga delar även biografen. Där är det ju dock regel, att man behåller överkläderna på. Under sådana förhållanden åligger det damerna att ej vara iklädda hattar, som genom sin höjd eller sitt omfång skymma utsikten för de bakom sittande. En dam, som visar en sådan hänsynslöshet mot den övriga publiken, kan vara viss om att bli föremål för det harmfyllda bedömande hon så väl förtjänar.
I övrigt ber jag att få återge följande tio bud, som stått att läsa i en filmtidning:
1. Läs inte texterna högt! Det plågar alla utom er själv, och ni gör intryck av en person som till vad pris som helst, även det billigaste, vill göra sig gällande.
2. Hosta inte tanklöst de framförsittande i nacken! Det är farligt. Ni hjälper till att sprida influensabaciller. Håll näsduken för munnen!
3. Prata inte under föreställningen! Även om bilden är stum stör det att ha detta ideliga sorl i öronen.
4. Var tillmötesgående mot dem som skola förbi! Det borde vara lika obehagligt för er som för den andra att någon skall behöva tränga sig förbi er, där ni sitter och breder ut er.
5. Sätt inte upp fötterna på bänken framför! Vad tycker ni själv om att plötsligt känna en stövelspets eller en pampuschsula mot edra kläder?
6. Lär edra barn att uppföra sig ordentligt på bio, även om ni inte är med! Det kan ju inte vara någon ära för föräldrar att ha hållningslösa barn. Och barnen ha säkert lika roligt, om de ej få smälla med klaffstolarne.
7. Ät inte konfekt och karameller hörbart!
8. Sitt inte och viska två och två med huvudena ihop hela tiden! Det är genom gluggen mellan åskådarne de bakomsittande skola se.
9. Innan ni köper biljett, så försök tänka ut ungefär var ni vill sitta! Så att inte hela kön får vänta.
10. Berätta inte för ert sällskap hur det kommer att gå! Meningen med filmen är, att åskådaren skall få reda på det själv.
- - -
I detta sammanhang lämpar sig det också att införa Radiolyssnarens A B C sådant jag funnit det i Radiolyssnaren:
De flesta radioapparater kunna vid olämplig manövrering själva utsända radiovågor och därigenom verka störande på andra mottagare.
Detta inträffar:
1) om ni använder så stark återkoppling, att apparaten vid vridning på någon av inställningsrattarna morrar, visslar eller tjuter;
2) om ni använder så stark återkoppling, att musiken eller talet verkar skrälligt eller sprucket;
3) om ni inställt apparaten så, att en tydlig knäpp höres i telefonen, när antennkontakten beröres med fuktat finger.
Förstör ej den glädje och behållning ni och andra kunna ha av rundradion genom att sköta er mottagare på ett tanklöst och okultiverat sätt.
Lär er i stället att sköta er apparat så att ni inte hör några oljud från densamma i hörtelefon eller högtalare, då stör ni i allmänhet inte heller andra.
Som allmänna regler vid mottagning böra följande gälla:
1) Återkoppling bör över huvud taget inte användas, om man kan ta emot utan dylik. För att ta in en station på samma ställe där man bor behöves ej återkoppling.
2) Om återkoppling användes vid mottagning av avlägsna stationer får man komma ihåg att en viss imtällning av återkopplingen inte passar för alla våglängder och stationsstyrkor. Vrid därför alltid tillbaka återkopplingsratten, innan ni övergår till att söka efter en ny station, enär apparaten eljes vid manövreringen lätt kan börja tjuta.
3) Arbeta inte med kraftigare glödström än ni nödvändigt behöver - ni har i många fall inte någon fördel därav för mottagningen och anstränger bara edra lampor och batterier i onödan. Däremot åstadkommer ni störningar genom att apparaten lättare råkar i svängning.
Titta ett slag på er licensblankett, både på fram- och baksidan. Ni ser där, att enligt punkt 2 i "Villkor för rätt att inneha radiomottagningsapparat" får mottagningsapparaten inte användas så, att mottagningen på andra platser därigenom störes. Sker detta, kan rätten att inneha apparat förverkas.
Tänk på att alltid taga hänayn till edra medmänniskor, som ha lika
stor rätt som ni att störningsfritt mottaga radioutsändningar.
