- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
8

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var ett fruktansvärt godståg som kröp fram, men så
var det också belastat med en ung och fattig students
samvetskval. Det stannade fyra timmar mitt på natten
i Linköping och i väntsalen, där jag satt frysande och
hemsk till mods, mötte jag plötsligt — min far, som
var ute i landet för att ta reda på den förlorade sonen,
om vars uppehållsort han icke hade en aning. Det
blev inga scener, men en vältalig tystnad.

Jag skulle bli artist. Jag hade gjort mitt val och
ingen makt i världen skulle kunna ändra mitt beslut.
Jag skrev till Carl Larsson, som då var lärare vid
Valands konstskola i Göteborg, och bad att få bli
frielev. Han svarade och avrådde. Jag skrev en gång
till och försäkrade att jag skulle komma ändå. Han
svarade helt lakoniskt: Om ni håller så styvt på det,
så kom! Er Carl Larsson
.

Men jag hade inga pengar, inte ens respengar.
Alltså blev jag informator i en prästgård i trakten
under ett par långa trista månader. Vid uppgörelsen
befanns det, att avlöningen knappast skulle räcka till
det nödvändigaste i ekiperingsväg. Med förtvivlan i
hjärtat reste jag hem och gick i skogarna och ritade
pittoreska träd. Jag gick in i stugorna och tecknade
bondgubbar. De långa kvällarna använde jag till att
skriva latinska brev till min käraste kamrat i Uppsala.
Jag klagade min nöd på åtskilliga versmått och rasade
mot gudarna och mest mot Jovem Optimum Maximum,
som icke ville besöka mig i form av guldregn! Vartill
tjänade nu mina tentamina i latin och grekiska, mina
collegia i jämförande språkforskning, min usla sanskrit
och mina studier i finska?! Sistnämnda språk hade
jag vinnlagt mig om under minst två år, ty jag var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free