Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag faktiskt inte har tid att utföra. Den passar ni för.
Det gäller att dekorera en ny ölrestaurang här i stan.
Det gör ni på mindre än en månad och för pengar.
Res sen till Stockholm och hyr en ateljé.
— Det där låter lätt, men kan jag verkligen
illustrera Bellman?
— Man kan allt vad man vill. Men har ni träffat
Holmström? Tre dar i sträck har min hustru stått i
kostym för Kabal und Liebe och vi ha väntat på den
olycksfågeln.
— Ja, och nu törs han inte visa sig.
— Dumheter! Säg honom, att jag förlåter honom,
bara han kommer i kväll.
Jag dekorerade ölhallen Weise i Göteborg på tre
veckor. Lät göra en fris i guldbrons runt lokalen och
började måla gubbar som drack öl förfärligt. Pripps
disponent Edward Olsson var den som ekonomiserade
företaget och han deltog livligt i mina sorger och
bekymmer under arbetets fortgång. Han brukade bjuda
mig ut på landet till sin villa om eftermiddagarna.
Där mötte han med ridhästar och vi redo i terrängen
genom skogarna — härligt och uppfriskande för nästa
dags arbete.
Femhundra kronor fick jag för mitt arbete och det
var mycket på den tiden. För resten lekte jag fram
det — kan knappast kalla det arbete.
De femhundra kronorna växlade jag i guldtior för
att känna hur förmögenheten tyngde i fickan. Så reste
jag hem på några veckor och sedan till Stockholm.
Men det blev aldrig något av Bellmansillusteringen.
Jag skrev ett lättsinnigt kontrakt med förläggaren,
visade det för C. L. och han förklarade att jag aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
