Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
banan intresserade mig mycket mer än löpningen. Där
var typiskt marknadsgyckel med mycket gammaldags
nöjen, ringkastning och underliga tävlingsspel,
vaxkabinett, dans och upptåg. Jag erinrar mig hur i värsta
trängseln en berusad kvinna stack en hattnål i länden
på en polishäst. Den ridande kom ned rakt på hjälmen
och blev liggande medvetslös. Jag stod alldeles bakom
och såg hästhovarna röra sig i luften över mitt huvud
ett ögonblick. Jag höll på att kastas omkull men
klarade mig. Fruntimret kom undan till allmän
förargelse. Med Vallentin gjorde jag en söndagsresa upp
till Hampton Court på en flodångare med
harpspelande och säckpipande skottar.
Men med R. fick jag gå igenom dockorna och
trängas med kineser, malajer, negrer och andra vilda
folkslag. Där trivdes jag och hade min varelse oftast.
Men med honom gick jag också under några dagar
igenom så mycket av British Museum vi hunno, och
tavelgallerierna. Londonveckorna användes verkligen,
utnyttjades. I Vallentins sällskap åt jag en gång
frukost med mr John Burns, Englands förnämligaste
arbetsledare och sedermera minister, en arbetare och
människa av hög valör. Genom honom fingo vi
tillträde till Underhuset och hade där tillfälle att få se
och höra några av dåtidens mest betydande politici.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
