Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Överstinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gammalt småländskt recept — han var en trogen
tjänare, hövlig, uppmärksam, kyrksam, ärlig och glad.
Vem kunde tillvita honom det ringaste?
Men överste Ulfsax tålde honom icke trots alla
dessa förtjänster.
Och nu skola vi höra vad översten berättade, medan
röken virvlade från piporna och ångan steg ur de
mörka toddarna. Han var med rätta upprörd och måste
lugna sig med en djup klunk.
Hans Gustava hade kommit hem sent i går natt
från en sammankomst hos en av hans torpare och
låg nu i sängkammaren tjutande och gråtande i den
förskräckligaste ångest. Ty det var alldeles säkert att
hon skulle komma till det fula och heta stället en
gång. Hon var räddningslöst förlorad. Och nu måste
prosten, för vilken hon i ungdomen gått fram till
Herrens bord, komma och leda henne in på förnuftiga
vägar och bättre tankar. Annars kunde det gå illa
med hennes förstånd.
— Nå, vad förståndet beträffar, så behöver jag ju
inte tala något vidare med kära bror om det. Hela
mitt giftermål var ju en historia som kunde varit
ogjord om jag hade varit förståndig, men gunås
— — — jaha, den dumheten talar vi inte om
mera — — —
Översten suckade och rörde om nervöst med skeden
i glaset.
— Jaha — hm — nånå, men vad kan jag göra?
brummade prosten. Det är väl bäst att överstinnan
tar boten där hon tog soten och vänder sig till then
profeten Isakson. Är det Isakson som har påstått att
överstinnan ska sluta så illa som hon säger?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
