- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
102

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Skrock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullvuxen man, när jag stolt men något svettande
återtog min vandring på den slingrande stigen.

Gamla Malena hade varit ett otäckt fruntimmer på
alla vis och sätt, men det hade icke hindrat att hon
då och då fått besök av folk som icke visste sig
något råd, när kloka gubbar och till och med läkare
tillfrågats utan resultat. Till henne gick man inte
på ljusa dagen, man valde helst mörkret. Hon kunde
laga till medusin för alla sjukdomar till och med
kärlek och hon kunde göra trollharar av en strumpholk
eller till och med av bara tre trästickor, som brändes
i ändarna en torsdagsnatt. Med dessa trollharar kunde
man tjuvmjölka kor. Hon stöpte över människor och
gjorde dem friska, även om någon klok eller en doktor
uppgivit allt hopp. Och åt en och annan ovanligt dum
bonde kunde hon göra en Spirtus, Spiritus, en liten
djävul som hon stängde in i en svart apoteksflaska
och band över korken med svinblåsa och satte
blysigill på med hot att den som öppnade flaskan skulle
dö ond bråddöd. Den som äger en Spirtus får alla
sina önskningar uppfyllda, men måste i god tid sälja
den till någon annan, ty dör ägaren, kommer Fan och
tar hem honom till sig.

Gamla Malena hade ett helt apotek i väggskåpet i
kammaren. Där fanns dopvatten, blod från halshuggna,
ormskinn, människoben, bly från kyrkfönster, malm
från kyrkklockor, mullvadständer, krut, spindelväv,
torkade navelsträngar och oblater från nattvardsgångar.
Dessutom hade hon en torvigg, en stenyxa, som
lånades ut för vissa mystiska ändamål. Bäst var den
som skydd mot blixten. Vid åskväder bar man den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free