- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
110

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Skrock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

godsaker i — inte dugde det då att vara ful om
fötterna. Nehej — hon fick stanna hemma. Inte hade hon
trott att skorna skulle vara så dåliga.

— Inte duger dä atte frökna går mä tygskora, men,
fröken kan ta mia, så tar ja gamla Malenas!

Ty den andra gumman hade hittat ett par
becksömsskor under sin fållbänk, längst inne vid väggen.
Det kunde inte vara andra än Malenas. Dem skulle
hon smörja in så de blevo mjuka, ty nu voro de styva
som horn. Och i farstuskrubben hängde ett stort
bockhorn med ister i. Så allt skulle nog bli bra.

Karolina, ty så hette frökens kamrat, smorde in
både sina egna och Malenas pjäxor med fettet i
bockhornet och gnodde och tummade och stod i tills
de blevo mjuka som aldrig det. Så åto de sin gröt och
somnade i fållbänkarna och vaknade på
gammalfolksmaner långt tidigare än de behövde. Och så klädde
de sig och åto upp resten av gröten och voro
längesedan färdiga, då bondens dräng kom och hämtade
dem med släden.

Det var en högtidlig färd och de båda gamla kände
julnattens mystik och ljuvliga storhet gripa om sina
själar — ända tills de kommo i Ekeberga lid och
klockorna började ringa.

Då åkte fårskinnsfällen av dem, benen flögo i vädret
och drängen, som satt på hundsvotten, höll in märren.
Han gapade så att käken ville gå ur led. Ty ifrån
frökens fötter flögo Karolinas skor till väders. Hon
var ju fröken och hade så små och fina fötter. Och
från Karolinas grova klampedunsor flögo gamla
Malenas, häxans, becksömspjäxor och försvunno mot den
mörkblå himlen, skymmande diverse stjärnor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free