- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
111

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Skrock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jaa, I bor la inte förgäves i Mallas stöva, sade
drängen och läste något för sig själv. Ty här stod
inte rätt till!

Men fröken var mest generad för att drängen hade
sett hennes ben, dem ingen dödlig ännu skådat sedan
hon låg i vaggan. Och Karolina var absolut stum inför
undret. För resten var det kallt utan skor och detta
var orsaken, varför fröken och Karolina måste
bevista julottan iklädda klockarens bottforer och
ringarens träskostövlar — ty ringaren bodde på kammaren
i fattigstugan och hade ombyte med skor.

Allt detta var ju högst märkvärdigt och ingen kunde
förklara det, fast det dryftades man och man — för
att icke säga kvinnor emellan — mellan tjänsterna.

Men dagen därpå kom prosten, som var en ärans
man och teologie doktor, resande »extra» i sin släde
hem till Malenas stuga, medhavande ett par av
prostinnans skor åt fröken och ett par av lagårdspigans
åt Karolina och en stor korg med julmat, fläsk och
korv och svinsylta och en liten påse med det
ljuvligaste av allt i världen, kaffe.

Innan han reste, sade han till fröken:

— Det finns mycket märkvärdigt, som inte kan
förklaras, men trolleri och vantro vill jag inte ha i min
församling! Karolina, gå och hämta smörjehornet!

Karolina hämtade det.

— Nu skall fröken få se, hur litet trolldom mäktar
emot ärlig gammal lutersk tro.

Och därmed kastade han bockhornet i brasan, som
flammade och spottade gnistor, ty det var mest
granved.

— I Jesu namn! sade han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free