- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
124

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Thanatos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har kommit tillbaka och berättat. Jag måste säga —
och detta kan betraktas som en fräckhet, ett högmod,
en dumhet, som ni vill — att jag är icke alls rädd för
döden. Jag söker just nu i denna skrivande stund sätta
mig in i de situationer som kunna föregå kvitterandet
av livet, sjukdom, överfall, olyckshändelse, ålderdom,
dumhet, oförmåga att begripa det som sker! Jag
tänker inte vidare på »senilitet» eller »regressiv
metamorfos», utan jag vill åt själva döden som sådan,
övergångsögonblicket eller övergångstimmarna från liv till
död, oberoende av katastrofer. Någon fasa för detta,
som en gång måste hända mig och alla mina läsare,
känner jag icke. Min närmaste känsla är något som
jag skulle vilja kalla likgiltighet. Ty jag är absolut
lugn för allt som skall hända efter min död. Och jag
vet absolut säkert att mina tankar och handlingar äro
eviga — jag gillar i detta avseende nästan
Flammarions något valhänta, men goda filosofi. Jag vill icke
säga att jag känner mig överlägsen en bakterie eller
en oxe eller en sparris eller en urcell, ty vi kunna ta
varandra i hand — om vederbörande ha händer att
ta i mina ärliga med.

En gång för länge sedan skrev jag om ett
gäddhjärta. Pigan kom och sade att gäddans hjärta rörde
sig, där det låg på ett bord bland andra slamsor. Jag
hade inte tid att gå ned i köket då, men kom efter
nästan en timme. Hjärtat låg kvar bland andra
inälvor och jag tog det i handen och började
manipulera, massera, trycka, härma det jag trodde var
takten i en gäddas blodomlopp. Jag tyckte mig känna
ett slags reaktion och kramade systematiskt, rytmiskt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free