- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
147

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - En berättelse från Söderhavet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stämde. Fem långa år! Att Johan hade kunnat klara
sig! Men si rospiggar, det är folk, det!

Men nu skulle de ha något att äta. Och Johan gick
ned till stranden och kom tillbaka med mat, som alls
inte gick i Johanna Vicklund. Utan han måste gräva
ur hennes kjolficka gröten av skinka och bröd. Men
när ebben kom skulle hon få ostron, nära på så bra
som blue points, och dem kände hon till från Amerika.

Hon hämtade sig snart. Johan hade torkat kjolen
och blusen. Kalsongerna fick torka på kroppen. Hon
var litet matt — undra på det efter allt det hon
genomlevat! Hon hade i sista stund fått tag i
korkbältet, som låg under hennes koj, men varit dum nog
att lösa upp knutarna så snart hon kände botten. Så
kom en grov bränning och slängde omkull henne.
Men si fruntimmer! Hon medgav det själv.

Ja, det var en underbar dag för dem båda. Johan
talade som en turbin, ty han måste häva ur sig allt —
tycker nån det! Och Johanna talade om sig själv.
De hade gemensamma bekanta från Arholma och
Väddön, och när allt kom omkring hade de nog
dansat tillsammans i barndomen. Och vad åldern
beträffar, voro de ju jämspelta. Livet är underligt,
särskilt för sjöfolk.

— Om jag hade en sax, skulle jag klippa dej i ’åre,
sade Johanna. Å i skägge mä för rexten. Have you
got a pair of scissors? No! Å så skulle jag sy dej ett
par byxor av min kjol. För du sir inte ut som en
människa! Men åjojoj! Hur ska vi komma härifrån?!

Och så kom gråten.

Det blev kväll. Johan Östergren hade lagat i
ordning en supé av rötter och musslor och tagit fram sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free