Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Aidesimos av Aleppo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Han ser ut att vara sjuk — högg Salenius till.
Det är kanske därför — eller han skall väl ha någon
tillställning för teologiska fakulteten och
bibliotekstjänstemännen...
Systemmannen gick till fönstret och betraktade den
ärevördige. Det var inte utan att han imponerades av
den exotiskt kyrkliga skruden, guldkorset och de vita
silverklockorna. Däremot imponerades han icke av von
Trenck, som han kände, och som ivrigt gestikulerande
underhöll gästen.
— Kandidat von Trenck, som talar franska som en
infödd, är tolk åt hans högvördighet, förklarade
Salenius.
— Jaha, naturligtvis får en sådan gäst, vad han vill
ha, fast åtta liter är ju mycket. Vart skall det skickas?
— Avhämtas från Stadshotellet, sade Salenius och
en tyngd föll från hans bröst för att efterträdas av
en glädje som hotade att spränga det.
Salenius rusade ut, ropade »klart» och hoppade upp
i landån.
von Trenck förklarade för biskopen att allt var klart.
Tydligen föll en tyngd även från den gamles bröst,
ty hans tacksägelser voro översvallande. Ekipaget satte
sig i rörelse och efter en stund låg biskopen mellan
lakan i sin bekväma säng på Gästis. Ute i korridoren
uppförde von Trenck och Salenius en satyrisk dans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
