Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - AGNARNA OCH VETET - Till havs - Kapten Örman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slättoppare som gick mellan hamnarna här norrpå och
Reval och Riga och Memel och neråt de krokarna. Det
enda verkliga jag visste om honom var att han kunde
supa förskräckligt. Vi hade varit tillsammans på Bacchi
Vapen och Mässingsstången i Stockholm när jag låg
med min båt vid Kastellholmen en gång i slutet av
förra århundradet. Han bjöd mig på glödhoppor och
porter en trappa upp på Bacchi Vapen och vi slutade
ombord på hans båt, som just låg vid Sjöbergs plan.
Det blev ett liv med två finska skeppare och handlare
Nyström från Fjällgatan och hans två bokhållare och
ett fruntimmer, som hade kötthandel vid Mosebacke
torg och hade sidenblus och en hatt med en hel
hönsgård i — för det var på modet den tiden. Bokhållarna
dansade med frun och Örman spelade fiol så gott han
kunde och jag tror att det blev litet sjögång omkring
skutan, fast vi bara hade kajutan att röra oss i.
Men detta tillhör gångna tider, ungdom och
lättsinne. Jag vill knappast minnas det, hur lustigt det
än var. Men jag har också varit ung, hur underligt
det kan låta. Jag sade att vi slutade ombord på
Örmans båt. Där ljög jag. Vi slutade på den där
krogen långt borta på Söder, där de dödsdömda
fordom fingo ta sin sista sup. Madammen sjöng Sehlstedt:
| »Liten åker till att grava |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
