- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
204

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - AGNARNA OCH VETET - Till havs - Kapten Örman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nyströms båda bokhållare. Gud bevare nutidens
ungdom från att vara med om dylika orkidéer!

— Jasså, sade jag, tror Johansson att det lider med
kapten Örman? Inte dör han så där hux flux! Ånej,
den gubben får man slå ihjäl med handspakar, om
man vill bli av med honom. När jag var hemma hos
honom sist, gemejsi — för två månader sedan, så
plockade han fram Helgoländer och gammal genever
och Rigabalsam och sa att han hade dricka för minst
tvåhundra år framåt, sa han, allt taget på införsel.
Ånej, den kaptenen är på kryss än!

— Jaha, sade Johansson, det kan tyckas så, men nu
säger magen stopp i honom. Den kan ta slut också,
när en har frestat honom i åttio år. Och nu ligger
han och plockar med fingrarna på täcket och svär så
att taket kan lyfta sej och talar politik och skäller
på arbetarna som strejkar och så dricker han
kärnmjölk — det är väl inga goda tecken — jaja förstås
kärnmjölk med konjak i!

— Har han bett att få tala med mig? vrålade jag
i örat på Johansson.

— Inte precis bett, för kapten Örman ber inte, men
han sa i går att den enda kloka karlen i Sverge är
Engström, sa han. Ta hit’en nån gång, så får vi tala
om gamla tider, sa han. Och så började han skälla
på arbetarna. Arbetarna, sa han, får så mycke mat
nuförtiden, så di orkar snart inte äta, sa han. Inte
så dumt sagt, Engström. Men det där att han ligger
och plockar på täcket, det är inga goda tecken. Det
gör folk, när di skall till å dö! Men ohyggligt stark
är han ända in i döden! Engström minns väl, när
han satt på hotell Rydberg i Östhammar för några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free