- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
220

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - AGNARNA OCH VETET - Rocken från Alaska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

figurer, som den tiden uppträdde på varietéerna, kunde
göra. Han var likblek, jag trodde att han var sminkad,
men hans sätt att ibland föra näsduken över pannan
och torka bort pärlorna som trängde ut där — medan
hans stora svarta ögon stirrade in i något overkligt
— kom mig att tro att han bar på något inombords,
vilket jag med min småländska oerfarenhet var
oförmögen att fatta, men som borde begripas.

Jag vände mig till en finländare som jag kände och
frågade vad det var för en figur. Han intresserade mig,
men samtidigt repellerades jag av hans snobbism.

— Den! Det är en fin gosse, som inte är så dum
som du tror. Han är skald, men nu har han blivit
trött på att skalda. Han funderar på något rackartyg.
Han har upplevat något — någon erotisk besvikelse
och nu sitter han och är tankspridd — man blir det
av sådant. Tag reda på honom! Han gav förra året ut
en liten diktsamling, som väckte uppseende inom vissa
kretsar. Den heter »Le Coeur et la Silence». Absolut
modern! Tala med honom!

I vimlet i de stora och många salongerna stötte vi
åter ihop. Han stod för sig själv vid en pelare och
övade sig att låta monokeln falla i högra västfickan.

— Tycker ni inte att det vore klokast att vi går
härifrån och äter någonstans uppe i Montparnasse?
frågade jag. — Jag brukar äta i en liten restaurang
inte långt från Closerie Lilas där man sjunger och
där man träffar kamrater, fast man känner dem,
kineser, japaner, spanjorer, skandinaver — — — Där
brukar jag sjunga svenska visor, när jag kommer i
tagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free