Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fäderneslandets försvar - § 1. Arvet efter våra förfäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. Fäderneslandets försvar.
farelser reformationen samt lade en fast grund
till svenska statens bestånd och utveckling. Det
var i spetsen för Sveriges allmoge, som han
genomförde frihetskampen.
3 Hans son Karl IX (1599—1611) fullföljde sin
faders verk samt återställde den under hans
företrädare rubbade ordningen i landet. Men ännu
voro stora delar av Sverige i utländskt våld.
4 Konung Gustaf II Adolf
värjde riket mot yttre
fiender: danskar, ryssar och
polacker, samt utvidgade dess
gränser på andra sidan
Östersjön. Till försvar för
reformationen samt
religions-och trosfriheten ingrep han
mot de kejserliga och
påvli-ga i Tyskland och
räddade därigenom reformationens
verk såväl där som i eget
land. År 1631 vann han
slaget vid Breitenfeld, en av
svenska arméns vackraste
vapenbragder. Den 6.
november 1632 stupade han i spetsen för sina
trupper vid Lützen men segrade i döden. Svenska
folket höll nämligen ut i kampen för religion och
frihet. Under framstående fältherrar, såsom
Banér och Torstensson, fördes striden till ett lyckligt
slut. Genom westfaliska freden år 1648 tryggades
religions- och trosfrihetens seger. Det krig, som
därmed lyktade, och varigenom Sveriges
Östersjövälde utvidgades, hade fortgått i 30 år och
benämnes det trettioåriga kriget. Under detsamma
erhöllos av Danmark genom freden i Brömsebro 1645
6
Gustaf II Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
