Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - VII. Striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. VII. Striden.
på infanteriets stridsduglighet och tapperhet.
Dess gevär användes oftast såsom skjutvapen.
Fienden nedgöres då genom att beskjutas på afstånd.
Kommer man fienden inpå lifvet, brukas geväret
såsom stötvapen. Fienden nedstötes då med
bajonetten.
Endast anfallet kan skänka seger. Ett 86
lyckadt försvar hejdar fienden. Bortjagas kan
han blott genom anfall.
Karl XII sökte städse stridens afgörande genom
hänsynslöst djärfva och häftiga anfall. I slagen vid Narva och Klissov,
i träffningarna vid Pultusk och Holofsin — för att nämna några
få exempel bland många — förde kungen själf sina trupper till
anfall, stundom med blanka vapen, och hemförde segern.
Särskildt ansågs rytteriet med drabantkåren, hvars främste
man kungen oftast var, oöfvervinneligt. Alla besjälades af
hans mod och kraftiga vilja att komma framåt. Endast slaget
vid Poltava, där kungen på grund af sjukdom efter ett sår
icke kunde personligen leda anfallet, slutade med återtåg för
svenskarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
