Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - VII. Striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. VII. Striden.
i spanjorernas välriktade och förhärjande eld syntes omöjligt.
Då brast tålamodet hos en liten grupp skyttar, hopblandade
från flera regementen. Dödsföraktande rusade de fram och
lyckades nå en skyddad plats strax nedanför de spanska
skyttegrafvarna. Deras exempel verkade på amerikanarna som en
elektrisk stöt, och inom ett ögonblick var hela linjen i marsch
framåt. Spanjorerna flydde, och San Juan-höjden eröfrades,
hvilket till stor del var dessa tappra skyttars förtjänst. Snart
måste Santiago uppgifvas, och därmed var kriget afgjordt till
amerikanarnas fördel.
I striden ser soldaten döden i ögat. Han
undgår den lättast genom att hastigt tvinga
fienden tillbaka. Han finner den säkrast genom
att vända fienden ryggen. Frukta ej fiendens
kulor. Den kula man hör, skadar icke.
Så länge anfallet går framåt, har fienden
det minst lika svårt som de anfallande, troligen
svårare.
Vid anfall, sök komma fienden så nära som 87
möjligt med fyllda patronväskor.
Vid försvar, vik aldrig utan befallning
tillbaka från den ställning, som en gång valts.
Kommer fienden inpå lifvet, stöt då ned honom med
bajonetten. Sviktar han redan innan dess,
beskjut honom då alltjämt, tills det bär framåt
mot fienden — till motanfall.
Äfven vid den tappraste trupp kan det blifva 88
nödvändigt att befalla återtåg. Om hvarje soldat
sträfvar att med ordning sluta sig till befälet,
blifver motgången dock endast tillfällig, och
striden kan med heder åter börjas. Viker truppen i
~65~
5—09609. Undervisning för infanteristen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
